Hot, mobbning och andra kränkningar bland unga är ett växande problem. Många fall kommer aldrig till polisens kännedom och mörkertalet är stort.

I år anmäldes 3145 ärenden av olaga hot under första halvåret vilket är en ökning med 22 procent jämfört med motsvarande period ifjol, visar nya siffror från Brå. Antalet fall av ofredande av unga under 18 år låg på 2382, nästan 35 procent högre än förra året.

–De flesta olaga hot polisanmäls inte. Dessutom finns det en väldigt stor spridning på sådana här händelser. Det finns brott som har karaktär av rån, och brott som har karaktär av misshandel. Samtidigt kan de högre siffrorna tyda på en större anmälningsbenägenhet, säger Felipe Estrada på Brå.

En stor del av hoten sprids via internet och sms. Genom chattforum, sajter, virtuella gästböcker och mejl kan bilder och meddelanden laddas upp och spridas snabbt till tusentals användare.

Eftersom många unga använder nätet dagligen så har det blivit en allt vanligare arena för trakasserier. Meningar som ”Jag kommer att döda dig, jag vet var du bor” eller ”Jag ska slå ihjäl dig” är inte ovanliga.

Brå bryter inte ned siffrorna i typ av hot, men i de fall där barn och ungdomar förra året vände sig till Bris, Barnens rätt i samhället, handlade 15 procent av de it-relaterade frågorna om kränkningar, hot och övergrepp via sms eller internet. I vart sjätte fall omsattes dessa hot i verkligheten. Samtidigt lyser föräldrar och de vuxna med sin frånvaro just i det virtuella rummet.

– Vuxna är väldigt frånvarande vilket är märkligt. Många barn kollar runt på nätet när det gäller psykisk ohälsa och då finns det bara jämnåriga att fråga. Man räcker fingret åt den formella vuxenvärlden, säger Thomas Jonsland, it-samordnare och utredare på Bris.

Även Brå menar att en stor spridning av hoten sker via nätet och mobiltelefonen.

– Man är mer utsatt framför datorn än i det offentliga rummet. Internet har blivit en arena där ungdomar utsätts för övergrepp, hot och sexuella kränkningar, säger Felipe Estrada.

I flera fall uttalas hot i samband med andra brott som misshandel, rån eller sexuella övergrepp. En person som åtalas för misshandel är ofta också skyldig till olaga hot. Det förekommer också att personer hotas för att inte de ska vittna i rättegångar, exempelvis ”om du berättar så...”. Då handlar det om övergrepp i rättssak.

– Man blir fostrad att inte se och inte höra. Bara en liten del av de brott ungdomar utsätts för i skolan eller ute på stan kommer till vuxnas kännedom. Man är mer utsatt idag än för tjugo år sedan, säger socialarbetaren Ann Hellströmer vid polisen i Stockholms län som har många års erfarenhet av brott bland unga.

Även Mikael Jeppson, socionom och handläggare på polisens stödcentrum för unga brottsoffer är oroad över utvecklingen. På centrumet får ungdomar som utsatts för brott både kuratorstöd och praktisk hjälp inför till exempel rättegångar.

– Det kan vara alltifrån blodig misshandel till att någon knuffar till någon annan eller ger någon en smäll, men det kan ofta börja som hot. Och hot som sker över nätet blir vanligare och vanligare. Ofta fattar man inte hur pass allvarligt det är med den typen av språk där man pratar om att döda någon, när det inte sker öga-mot-öga, säger Mikael Jeppson.