När Socialstyrelsen i dag publicerar sin rapport om skador och förgiftningar som behandlades inom slutenvården under 2006, skulle det kunna vara en förhållandevis positiv läsning. Totalt vårdades 140 000 personer på sjukhus på grund av dessa orsaker, vilket är något färre än året innan.

– Det verkar vara något av en brytpunkt för flera av de största grupperna. Trafikolyckor har gått tillbaka något efter en tidigare ökning. Komplikationer inom sjukvården har minskat och antalet fallolyckor var något färre än tidigare år, säger Anders Tennlind, Socialstyrelsens utredare.

Men, ett tragiskt undantag är det som i patientregistret kallas ”Avsiktligt självdestruktiv handling”. Där har skett en ökning ­under hela perioden som studerats, från 1998 och framåt.

– Unga kvinnor i åldern 15–24 är största gruppen och den som också ökat mest. Men de senaste åren har sjukhusen även vårdat ett ökat antal män i samma åldrar, konstaterar Anders Tennlind.

Fortfarande är det dock nästan tre gånger fler unga kvinnor som begår de självdestruktiva handlingarna. Drygt 300 kvinnor mot cirka 100 unga män, mätt i antal vårdade per 100 000. Vanligast är förgiftningar, främst med läkemedel.

– Det är en förfärlig utveckling och vi har inga vetenskapliga studier som förklarar varför. Men vi har ett tuffare samhällsklimat i dag. Konkurrensen är hög inom skola och arbetsliv. Arbetslöshet, stress och höga krav föder en hopplöshetskänsla hos många, säger professor Britta Alin Åkerman, vid Karolinska institutets institution för självmordsprevention.

Varje år är det omkring 70 unga människor i åldern 15–24 år som tar livet av sig. Men även en del trafikolyckor och fallolyckor kan vara medvetna handlingar.

Å andra sidan kanske syftet med det som ser ut som självmordsförsök aldrig var att dö.

– Eftersom osäkerheten om avsikten är så stor har vi diskuterat att omdefiniera alla händelser till ”psykologiska olyckor”. Alla bottnar i att personerna inte fått den hjälp de har rätt till eller inte varit mottagliga för det som erbjudits, säger Britta Alin Åkerman.

Hon anser att skolan skulle ha samma skyldighet att uppmärksamma och arbeta med självmordsprevention som man i dag har med mobbning och efterlyser också mer satsningar på den barn- och ungdomspsykiatriska vården.

Ungdomar, och då främst pojkar och unga män, dominerar också bland de 2 480 som hamnade på sjukhus efter misshandel och ­annat våld.

– Vård efter våldshandlingar har ökat under senare år men 2006 skedde en liten nedgång. Men det är ändå kvar på en hög nivå, tillsammans med året innan är det högsta antalet under hela nioårsperioden, förklarar Anders Tennlind.

16 700 komplikationer inträffade under 2006. Det är samma ­antal som året innan. Främst handlar det om äldre personer där komplikationer tillstött efter operationer ­eller behandling. Rena missöden med patienter är mindre vanligt.

Inom den allra vanligaste olycksorsaken dominerade där­emot äldre. Det gällde fallolyckor, oftast halkning, snavning eller snubbling på platta marken.