Fler svenskar positiva till Nato

I dag anser 29 procent av svenskarna att Sverige ska gå med i Nato, enligt opinionsmätningen. Det är en ökning med fem procentenheter jämfört med den förra mätningen i december 2004. Då var 24 procent för medlemskap.

En majoritet, 53 procent, vill inte att Sverige ska bli ett Natoland. Det är en minskning med sex procentenheter jämfört med 2004 då 59 procent var emot ett Nato-inträde.

– Det är en signifikant förändring. Den svenska alliansfriheten är alltmer nedtonad i regeringsförklaringar och liknande. Många är också medvetna om allt det samarbete som Sverige i praktiken har med Nato, förklarar Sifos projektledare Toivo Sjörén.

Sifo frågade 1 000 personer under tiden 25–27 mars: ”Tycker du att Sverige skall ansluta sig till försvarsalliansen Nato?”. Andelen som är tveksamma eller svarar ”vet ej” är 19 procent.

– Det sker en gradvis förskjutning över hela linjen med en större acceptans för Natomedlemskap. Frånsett sympatisörer till vänsterpartiet och miljöpartiet så blir man mer positiv till en anslutning till Nato, säger Toivo Sjörén.

Till Natos toppmöte i Bukarest reser i morgon tre moderata statsråd: statsminister Fredrik Reinfeldt, utrikesminister Carl Bildt och försvarsminister Sten Tolgfors. Deras eget parti är det enda riksdagsparti där anhängarna till ett Natomedlemskap är fler än motståndarna, 46 procent svarar ja mot 42 procent nej.

Folkpartiet vill också gå in i Nato. Men bland dess väljare är motståndarna fler med 48 procent emot och 36 procent för Natomedlemskap.

Bland borgerliga väljare som helhet vill 41 procent gå med i Nato medan 46 procent är emot.

Riksdagens största parti socialdemokraterna har nyligen motsatt sig ett närmare svenskt samarbete med Nato. Men bland de egna sympatisörerna blåser vindarna åt motsatt håll. 2004 var hela 67 procent av dem negativa till ett Nato-inträde, en siffra som nu sjunkit till 56 procent. Andelen socialdemokrater som vill gå med i Nato uppgår till 22 procent, en uppgång med 4 procentenheter. Antalet osäkra bland s-väljarna har ökat från 15 till 22 procent.

Störst andel Nato-motståndare finns hos vänsterpartiets väljare med 83 procent, endast 12 procent av dem vill gå med i Nato. Bland miljöpartiets sympatisörer är 75 procent emot medan 13 procent är för medlemskap.

SvD/Sifo har ställt samma fråga vid olika tillfällen sedan 1999. Under Kosovokriget våren 1999 ökade Natomotståndet kraftigt – med motsatt reaktion när alliansen stabiliserade Kosovo på hösten. 2003 startade USA Irakkriget där Nato inte deltog och tunga Natoländer som Tyskland, Frankrike och Turkiet var emot. Men kriget bedömdes ändå påverka opinionen eftersom Nato – som i dag har 26 medlemsstater – i Sverige främst förknippas med USA.

Mikael Holmström

08-13 56 36

mikael.holmstrom@svd.se

Fler artiklar