Syftet är att ändra skolkares beteende med tidigare ingripande.
De nuvarande riktlinjerna för skolk, som har gällt sedan 2003, innebär att gymnasieskolorna ska rapportera in skolkare när de har varit borta 20 procent under en period, exempelvis under en månad. Men i ett avgörande i Överklagandenämnden för studiestöd i somras fick gränsen kritik. Enligt avgörandet bör det inte finnas någon procentgräns alls.
Från årsskiftet ska skolorna därför rapportera in skolket när eleven är frånvarande mer än några timmar och när det händer upprepade gånger.
- Jag tror att vi kommer att få fler skolkrapporteringar. Syftet från vår sida är att skolkrapporteringen ska ske i ett så tidigt skede som möjligt för att eleven ska slippa få återkrav, säger Christina Gellerbrant Hagberg, generaldirektör för CSN, till TT.
Förra året fick omkring 16 200 elever sin studiehjälp indragen, drygt fyra procent av eleverna. Vissa får även återkrav. Om eleven kommer tillbaka till heltidsstudier kan CSN exempelvis dra av återkravet från de kommande utbetalningarna.
- Många gånger handlar det om unga vuxna som precis har blivit myndiga och ofta inte har någon inkomst. Då kan 2 000 kronor vara en besvärande återbetalning, säger Gellerbrant Hagberg.
Biträdande utbildningsminister Nyamko Sabuni (FP) hoppas att de nya reglerna kan hjälpa skolorna att komma åt skolket tidigare och därmed minska risken för att eleven i efterhand krävs på pengar. Från nästa år kommer dessutom skolk att synas i skolbetyget
- Kan skolorna följa det här sättet att jobba på tror jag man både kan ingripa tidigare för att stävja den här typen av beteende, men man kan nog också hindra en del unga från att hamna i skuldfällan, säger hon.
Av de gymnasieelever som fått sitt studiebidrag indraget får två tredjedelar ett återkrav från CSN. Under 2010 var det genomsnittliga återkravet på grund av skolk 1 500 kronor. Men många får problem med att betala tillbaka. Cirka 25 procent av återkraven hamnar för indrivning hos Kronofogden, enligt CSN.
