Av förra veckans 1 800 samtal till kontaktcentret Äldre direkt, dit både anhöriga och äldre kan ringa med frågor, handlade 40 samtal om de missförhållanden som rapporterats, enligt Sofie Skogaby, biträdande enhetschef för kontaktcentret.

– Det är mest anhöriga som ringer, många är oroliga och vill veta vilken utförarare deras släktingar har och en del vill också byta boende eller ta bort en köplats till de boenden som har pekats ut. Andra frågar om regelverket och vill veta vad som händer med anledning av den senaste tidens kritik.

Lotta Burenius är äldreombudsman i Stockholms stad – till henne ringer både anhöriga och brukare för att ställa frågor, klaga och ge beröm. Hon har inte märkt någon direkt ökning efter de uppmärksammade fallen av vanvård inom Stockholms stad. Hon har heller inte märkt någon större skillnad mellan privata och kommunala vårdgivare.

– När det blir sådan här uppmärksamhet kan man ibland få mer samtal från yngre, men de gamla själva hör sällan av sig just med anledning av medierapportering.

Vanligast bland klagomålen är just att det saknas tid, inte bemötande från personalen, utan att man kanske inte har fått gå ut eller sitta upp som man önskat.

– Tid är ofta en bristvara, men jag menar ju att vi måste ta oss den tiden. Att städa upp efteråt med samtal och annat tar ofta betydligt längre tid, säger Lotta Burenius.

Hon tar ett vanligt exempel bland de samtal som kommer till äldreombudsmannen. En äldre kvinna har uttryckligen sagt att hon inte vill att hennes hygien ska skötas av en manlig anställd. Men schemat på boendet har kört ihop sig och det finns bara två manliga anställda på plats.

– Där bör jag som ansvarig vara lyhörd och ringa upp och tala med de anhöriga för att hitta lösningar.

Många är oroliga och vill veta vilken utförarare deras släktingar har.

Sofie Skogaby, kontaktcentret

Sedan en tid tillbaka finns både webbtjänsten Tyck till och Omsorgsdagboken där anhöriga och den äldre kan följa hur omsorgen bedrivs. Den typen av tjänster menar Lotta Burenius kan bidra till att minska anhörigas oro.

Inger Lisslö är en av två äldreomsorgsinspektörer i Stockholms stad. Inspektörerna går regelbundet igenom olika verksamheter utifrån teman, till exempel korttidsboenden, demensboenden osv. I förra veckan beslutade man att gå tillbaka till verksamheter som tidigare fått anmärkningar.

– Vi vill se hur verksamheter tagit emot anmärkningar, om man har tagit åt sig kritiken.

Vilka boenden som kommer att granskas är oklart, men Koppargården, ett av de fall som det rapporterats flitigast om i förra veckan finns med bland de med tidigare anmärkningar.

Äldreomsorgen har utsatts för hård kritik på sistone, hur orolig bör man vara som boende eller anhörig?

– Jag skulle inte vara rädd. Av till exempel 300 demensenheter är det klart att det finns några sämre men de flesta fungerar bra.

Enligt Inger Lisslö är ett av grundproblemen underbemanning.

– Har man för lite personal är det svårt att bedriva en god omsorg. Ett problem är också att även om många har åsikter om äldreomsorgen så är det relativt få av dem som är kritiska som själva vill jobba i den.

Idag meddelade också Socialstyrelsen att myndigheten ska inspektera och granska hur kommuner sköter kvalitetsuppföljningen inom äldreomsorgen. Det välkomnas av den socialdemokratiska oppositionen i Stockholms stad.

– Vi accepterar inga övervinster. Vi vill att det ska utövas kontroll, göras kvalitetsuppföljningar och finnas sanktioner. Så garanterar man att det blir konkurrens på lika villkor, säger Karin Wanngård (S), oppositionsborgarråd.

En enig stadsdelsnämnd i Hässelby-Vällingby har ställt ett gemensamt krav på att Caremas avtal om Koppargården sägs upp.

Äldreomsorgsborgarrådet i Stockholms stad Joakim Larsson (M) säger att staden har ett system för uppföljning, där varje boende granskas minst en gång per år. Uppföljningarna kan säkert göras bättre, tror Joakim Larsson, som samtidigt håller fast vid den modell som kommunen redan har.

– På Koppargården har det funnits problem i boendet som kunnat hanterats tidigare, säger Joakim Larsson.

När det gäller avtalet, pekar han på att stadsledningskontoret bereder ärendet innan kommunstyrelsen avgör frågan om Caremas avtal.

- Jag vill inte förekomma beslutet, men jag ser ju ingen anledning att vi ska göra någon annan bedömning än stadsdelsnämnden.

Sveriges kommuner och landsting menar att ett måste inför framtiden är att kommunerna gör fler oanmälda besök på privata äldreboendena.

– När verksamheter läggs ut på entreprenad måste kommunerna skapa en helt ny apparat för styrning och uppföljning, exempelvis genom att göra oanmälda besök. Det går inte att skriva avtal om allt, som vårdkulturer. Men om man besöker verksamheten tar det ofta bara 30 sekunder för att se om något är galet, säger Göran Stiernstedt, chef för avdelningen vård och omsorg på Sveriges kommuner och landsting till TT.