Att ouppklarade brott, som styckmordet på Catrine da Costa, till slut preskriberas känner de flesta till. Däremot har det skett en ökning av dömda personer som har rymt från sitt straff och hållit sig undan tillräckligt länge för att därigenom få sitt straff preskriberat.

2002 preskriberades straffen för 15 fängelsedömda personer. 2007 var siffran uppe i 74 personer. Det finns ännu ingen sammanställning för hela förra året hos Kriminalvården, men under årets sju första månader blev 54 rymlingar befriade från sina straff på grund av preskription. Bland dem finns personer som dömts till långa straff för grova brott: narkotikasmuggling, våldsbrott och bankrån.

– Ja, det gör det, men de grova brottslingarna är ganska få och de rymmer oftast i slutet av verkställigheten när de har några månader kvar. Den vanligaste gruppen är de vi kallar för frifotsdömda, de som inte blivit häktade och inte dyker upp vid anstalten, säger Fredrik Wilhelmsson, ställföreträdande chef för klient- och säkerhetsenheten vid Kriminalvården.

En häktad person, oftast dömd för grövre brott, har mindre möjlighet att rymma och förs från häktet direkt till en anstalt. Grövre brottslingar hålls ofta på slutna anstalter under början av sin fängelsetid vilket gör det svårare för dem att rymma då.

Fredrik Wilhelmsson menar att den som ska lyckas hålla sig undan att bli upptäckt av polisen under flera års tid troligen måste vistas utomlands:

– Många av de som håller sig undan reser tillbaka till sina hemländer. Vi begär inte folk internationellt efterlysta för straff på två månader. Däremot har vi mycket samarbete med våra nordiska grannländer, där flyttar vi över straffet till det landet om personen finns där, säger Fredrik Wilhelmsson.

Jeppe Johnsson har fram tills nyligen varit riksdagsledamot för Moderaterna. Han har i flera motioner föreslagit att hela systemet med påföljdspreskription bör skrotas:

– Jag kan förstå preskription där polisen inte har hittat en gärningsman, men det är en oerhörd skillnad när någon har blivit dömd. Först begår du ett brott och sedan är du nonchalant mot offret igen genom att du håller dig undan. En del flyr med rånarpengar och har en behaglig tillvaro i Thailand. Det är oerhört stötande, säger Jeppe Johnsson.

Om den dömde börjat avtjäna sitt straff men rymt, beräknas preskriptionstiden på den tid som rymlingen har kvar av sitt straff. Har man två månader kvar är preskriptionstiden fem år. Preskriptionstider av fängelsestraff är längre än preskription av brott där gärningsmannen är okänd. För livstidsbrott där gärningsmannen inte har identifierats är preskriptionen i dagsläget 25 år, medan den är 30 år för en dömd person.

Ett exempel från Malmö återgavs av Sydsvenskan tidigare i år: 1991 knivhöggs en 43-årig kvinna i en lägenhet. En 44-årig man dömdes till sex års fängelse för dråpförsök. I januari 1992 placerades han på Kirsebergsanstalten. I oktober samma år rymde han därifrån. Han höll sig undan kriminalvården och polisen i femton år. 2008 preskriberades hans fängelsestraff, trots att han bara avtjänat nio månader av ett straff på sex år.

Totalt sett har antalet rymningar från svenska anstalter dock minskat kraftigt de senaste åren. 2003 rymde 239 dömda från öppna anstalter, medan det sjunkit till 39 dömda 2008. Från slutna anstalter rymde 39 intagna 2003, medan sex rymde 2008.

Som SvD har berättat tidigare pågår en översyn av preskriptionslagstiftningen på justitiedepartementet. Lagrådsremissen är tänkt att komma i höst och propositionen våren 2010.