Läkaren är en auktoritet i samhället, men nu börjar yrkesrollen förändras. Det märks tydligt i mottagningsrummen, enligt Stefan Engqvist, chefsläkare på Karolinska universitetssjukhuset.

– Väldigt många av våra patienter har läst om sin sjukdom på nätet och känner till vilka alternativ som finns. De är mer aktivt delaktiga än för tio år sedan. Det är en trend som finns i hela svenska sjukvården.

Therese Nisbeth, som kommit till barnavårdscentralen Mama Mia i Stockholm för att tre månader gamla Esther ska få sina första två vaccinsprutor, känner igen sig i beskrivningen.

– Jag söker mycket på nätet, bland annat på Vårdguiden. Men det finns så mycket information och läser man för mycket kan man hitta skräckexempel och bli rädd, säger Therese Nisbeth.

Patienterna kollar inte bara upp sina sjukdomar. Att kontrollera om en läkare eller annan sjukvårdspersonal fällts i Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd, HSAN, har blivit betydligt vanligare det senaste årtiondet.

• År 2000 kom det in 6250 förfrågningar, en siffra som stigit till 25828 förra året. Det innebär en ökning med över 400 procent.

• Samma period ökade antalet anmälningar från allmänheten till HSAN med 52 procent, från 2936 till 4478 per år.

• Dessutom har olika sajter där man kan betygsätta läkare och se vad andra har gett för omdömen dykt upp på nätet.

Mats Wahlqvist vid Sahlgrenska akademin har forskat om relationen mellan läkare och patienter. Han menar att det är bra att patienter kan ifrågasätta, men att det kan tyda på en ökad misstro att ringa och kolla upp läkare i HSAN:s register.

– Ser man det från ett kritiskt håll kan siffrorna hänga samman med att vården blivit mer kommersialiserad. När den kollektiva tilliten minskar kan medborgaren bli mer av en kund. Litar man mindre på att samhället tillhandahåller bra vård? Vill man ”köpa sig” en anmälningsfri läkare, vill man försäkra sig om att man skaffar sig rätt tjänst? Men det kan också bero på att det blivit enklare att kolla upp personal.

Även han vittnar om att dagens läkare möter fler frågor.

– Det finns mer information, men inte mer kunskap. Läkarens roll har utvidgats till att tillmötesgå en massa frågor som uppstår när patienten läser saker på internet som man inte riktigt förstår eller har misstolkat.

Enligt Mats Wahlqvist bidrar utvecklingen till en modern och rådgivande läkarroll, där doktorn inte bara ordinerar behandlingar och skriver ut recept. Det tycker han är en positivt. Samtidigt har han hört från läkarkolleger att det kan vara mycket tidskrävande att bemöta påståenden och frågor från patienter som fått information från internet.

Det finns signaler från sjukvården om att ifrågasättandet ibland kan förvandlas till ren misstänksamhet, vilket kan bli ett arbetsmiljöproblem för personalen.

I en enkät som SvD skickat ut till de sju universitetssjukhusen vittnar alla utom Norrlands universitetssjukhus om att de haft problem med patienter som dokumenterar besök, och att personal känt oro och obehag av detta.

Det finns också exempel på hur sjukvårdspersonal hängts ut på nätet av missnöjda anhöriga eller patienter. I en inspektion som Arbetsmiljöverket gjorde på Astrid Lindgrens barnsjukhus i Solna förra sommaren kom man fram till att personalens oro över att hamna med namn och bild på nätet och filmande anhöriga var så stor att det gick ut över arbetet.

Marie Wedin, ordförande i Läkarförbundet tycker att det är positivt att patienter blivit mer ifrågasättande, men menar att filmande anhöriga stör vårdprocessen, och att filmning därför borde förbjudas.

– Det här är skattefinansierad verksamhet och då ska man inte medvetet kunna förstöra det genom att skapa oro i systemet. Skulle man vilja filma något i andra syften än att skaffa bevis, till exempel föreviga en förlossning, kan man fråga vårdpersonalen -först om det är okej. Men att filma när mormor håller på att dö bara för att kunna sätta dit vården sen, det vore ju otroligt osmakligt, säger hon.

-
Fotnot: Socialstyrelsen har numera tagit över hanteringen av patientklagomål från Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd.