Läkaren Daga Byfors på S:t Eriks vårdcentral i Stockholm tycker att administrationen har blivit mer omfattande, men menar ändå att varje läkare ändå hinner med cirka 15 patienter om dagen.
Foto: Lars Pehrson
Studieförbundet Näringsliv och Samhälle anordnar i dag en konferens om sjukvårdens organisation och effektivitet. En av uppgifterna som särskilt kommer att debatteras är att vårdens bristande effektivitet beror på att både läkare och sjuksköterskor gör fel saker inom vården och att det är förklaringen till köerna och väntetiderna för patienterna.
Ingemar Ihse, professor emeritus i kirurgi vid Lunds universitet och tidigare även chefläkare vid Universitetssjukhuset i Lund, anser att effektiviteten är för dålig.
- När allt fler tar hand om allt färre måste det finnas något fel. Jämfört med nästan alla andra OECD-länder har våra läkare ungefär hälften så många patientbesök. Antalet kirurger har ökat tre gånger de senaste 30 åren, men antalet operationer har inte ökat alls. I stället för att operera sitter de minst halva dagen med administration och byråkrati och fyller i en massa blanketter. Naturligtvis borde deras fokus ligga på den medicinska kärnverksamheten att ta hand om patienterna, säger Ingemar Ihse.
Hans lösning är att staten tar över både den öppna och slutna sjukhusvården och att staten även håller ett vakande öga över primärvården som regionerna kan ansvara för.
- I dag har vi en väldigt svag styrning av sjukvården, en fragmentering genom att 21 landsting är inblandade och har sina egna lösningar. Det kan vi bara komma ifrån om staten tar över och ser till att det blir mer vård för pengarna snarare än att det skjutsas in mer pengar till vården.
Göran Stiernstedt är läkare men nu chef för vård- och omsorgsavdelningen på Sveriges Kommuner och Landsting, SKL. Han anser att man inte kan jämföra sjukvården för 30 år sedan med hur den ser ut i dag.
- Det är att jämföra äpplen med päron. Förr i tiden hade man väntrummet fullt med patienter som man sedan kunde ägna sig åt en eller två minuter. I dag skulle ingen acceptera det, det ställs helt andra krav på ett läkarbesök. Det handlar om patientsäkerhet, det är utredningar och undersökningar och det är mycket remisskrivande. Det tar tid, men detta indirekta patientarbete har patienten också glädje av, säger han.
Han påpekar också att vårdproduktionen har ökat kraftigt de senaste 30 åren och att vårdresultaten blivit väsentligt bättre.
På SKL arbetar också Roger Molin och han menar att vårdresultatet måste vara det viktigaste för patienterna, inte hur många besök det görs eller hur många läkare det finns.
- Dödligheten i hjärtinfarkt och stroke har minskat kraftigt och det är till stor del en myt som odlas att vårdens administrationskostnader skulle vara så enorma. Det är snarare tvärtom, säger han.
Daga Byfors, läkare och chef på S:t Eriks vårdcentral på Fleminggatan, tycker att det blivit mer administration för läkarna på senare år, men att varje allmänläkare faktiskt ändå hinner med omkring 15 besök om dagen.
- Pappersarbetet har ökat och vi måste vara ytterst noga så att vi inte missar något – då kan vi råka illa ut. Men vi har också ett ersättningssystem inom primärvården där man vill att vi ska ta emot många patienter rent fysiskt. Och det tar extra tid jämfört med tidigare då vi kunde hjälpa många direkt på telefon, säger Daga Byfors.
Ylva Johansson är socialdemokraternas sjukvårdspolitiska talesperson och hon anser att läkarna har alldeles för kort tid med patienten.
- Ett första mål måste vara att hälften av läkarens arbetstid finns hos patienterna. Dessutom ska ingen ny regel få införas i sjukvården utan att man verkligen visar att det finns en tydlig vårdnytta, säger Ylva Johansson.
