Sapfo Chatzikomninou är inne på sitt fjärde år som läkare i Sverige. Som 25-åring kom hon från krisens Grekland, men inte för att fly arbetslöshet och dåliga tider, utan för att upptäcka ett annat land och jobba inom ett vårdsystem som välkomnar samtliga medborgare:

– Jag vill inte jobba privat, det är viktigt för mig. Då var Sverige ett bra alternativ.

De tjänster hon haft har hon funnit via Arbetsförmedlingens hemsida. Språket har hon till stor del lärt sig på egen hand och kontaktnätet blir stadigt större. Hon tycker att hon kommit väl in i samhället – och bekräftar därmed den bild av invandraren Svenskt Näringsliv vill förmedla.

Enligt färsk statistik som organisationen hämtat från SCB gick sju av tio jobb under perioden 2001–2010 till utrikes födda (räknat i ”nettojobb” – se fakta här nedanför).

– Väldigt många invandrare får jobb. Faktum är att utrikes födda är oumbärliga för den svenska arbetsmarknaden, säger Farbod Rezania, utredare vid Svenskt Näringsliv som sammanställt siffrorna.

Han menar att resultatet visar att integrationen fungerar mycket bättre än vad som faktiskt framkommer i debatten. Ett problem är att andelen invandrare som får jobb inte ökar, eftersom nya människor hela tiden kommer till Sverige.

– Det ser ut som om ingenting händer. I själva verket växer antalet utrikes födda som får jobb väldigt snabbt.

55

procent av ökningen av antalet förvärvsarbetande 2001–2010 stod kvinnorna för – inrikes och utrikes födda.

En förklaring till att utrikes födda utgör så stor del av dem som fått arbete är att gruppen växer snabbare än inrikes födda. Faktum är att sistnämnda grupp, sett till dem i arbetsför ålder, minskat under perioden.

– Vore det inte för invandrarna skulle många verksamheter stå stilla, säger Farbod Rezania.

Hassan Mirza, enhetschef på SCB, påpekar att ett trendbrott ser ut att ha skett på arbetsmarknaden. Normalt tillhör utrikes födda dem som drabbas värst vid en lågkonjunktur; tillsammans med gruppen unga förlorar de ofta sina jobb först och står därmed längst från arbetsmarknaden.

Under krisen 2008 bröts mönstret. Antalet sysselsatta minskade med drygt 110 000 personer, men någon nedgång bland de utrikes födda kunde inte noteras.

– Varför är svårt att säga, men en anledning kan vara att många utrikes födda jobbar inom vården och andra serviceyrken – branscher som är mindre känsliga för konjunktursvängningar. I stället drabbades industrin, och med den många män födda i Sverige.

Också LO ser positivt på att allt fler utlandsfödda etablerar sig på den svenska arbetsmarknaden. Men Thord Ingesson, organisationens migrationspolitiske expert, poängterar att integrationen är långt ifrån problemfri:

– Vi vet att fattigdomen i Sverige har en etnisk dimension, där en majoritet av dem som betraktas som fattiga och har försörjningsstöd en längre tid är personer som är födda utomlands.

Dessutom ökar klyftorna, även i gruppen invandrare, menar han:

– Mörka och icke kristna personer har svårare att få jobb. Om du kommer från Afrika och Mellanöstern löper du stor risk att bli diskriminerad.

Utmärkande för statistiken från SCB är att inträdet på arbetsmarknaden för utrikes födda inte är jämnt fördelad över yrken. Bland läkare, tekniker och civilingenjörer finns många utlandsfödda som lyckats slå sig in. Betydligt svårare ser det ut att vara för jurister, poliser och ekonomer som kommer från andra länder.

– Det finns nog flera förklaringar. En är att exempelvis läkare kan börja jobba så gott som direkt. Däremot är det svårare om man har en juristexamen från annat land, den fungerar sannolikt inte så bra i Sverige, säger Farbod Rezania.

Thord Ingesson ser med oro på rådande utveckling:

– För flera av de yrken där vi ser en tillväxt av invandrare har vi svårt att hävda kollektivavtal och anständiga arbetsvillkor. I några branscher, som städ, har vi utbrett skattefusk. Många som lockas till Sverige kommer hit under väldigt dåliga förutsättningar.

Sapfo Chatzikomninou säger att främsta anledningen till att det gått bra för henne är att hon faktiskt ville flytta till Sverige.

– Jag är öppen för nya idéer och människor, det har underlättat. Om man tvingas fly från ett annat land är det nog inte lika lätt att etablera sig på arbetsmarknaden.

Grekiska Sapfo Chatzikomninou är läkare på Danderyds sjukhus. Utrikes födda är oumbärliga för den svenska arbetsmarknaden, enligt Svenskt Näringsliv.

Så tolkar man siffrorna

Att sju av tio jobb gått till utrikes födda är inte så konstigt som det låter. Det är heller inte så konstigt att hundra procent av de nya jobben i gruppen ”manliga slaktare, bagare, konditorer med flera” (se pelarna på vänster sida i grafiken här ovanför) har gått till utrikes födda.
Naturligtvis har tusentals personer födda i Sverige fått jobb under nämnd period. Dock har många också pensionerats eller av annan anledning slutat jobba, vilket gör att det som kallas nettojobb inte ökat lika mycket bland inrikes födda som i gruppen utrikes födda.

Testa dig i senaste veckornas nyhetsquiz

V40 | Vad misstänks partiledaren för?

V 39 | Vad heter den omstridda boken?

V 38 | Bäst betalda fotbollsspelaren?