I tider av finanskris, där varsel och sparkrav duggar tätt, kan man tänka sig att svenskarna skulle bli mindre benägna att skänka pengar till behövande. Tvärtom ser 2008 ut att bli ett rekordår för välgörenheten, enligt flera organisationer. Chansen finns att de kontrollerade organisationerna tangerar 2005 års rekord på 5,3 miljarder kronor, som sattes i efterdyningarna av tsunamin i Asien.

Men inte bara seriösa insamlingsstiftelser gynnas av den växande givarmentaliteten.

Frivilligorganisationernas Insamlingsråd, FRII, tar fram en svart lista över oseriösa insamlare några gånger om året. På listan finns just nu 29 organisationer. Antalet har växt rejält det senaste året då elva organisationer har tillkommit.

– De här organisationerna spelar utanför spelplanen. Det finns över 600 registrerade 90-konton, men de här väljer ändå att köra utan, säger FRII:s ordförande Erik Zachrison.

90-konto kallas de konton som börjar på 90 och kontrolleras av SFI, Stiftelsen för insamlingskontroll. Om en förening har 90-konto kan givaren bland annat vara säker på att minst 75 procent av de insamlade medlen går till välgörande ändamål.

Erik Zachrison vill höja ett extra varnande finger för Svenska Smärtafonden och Cancer- och allergifonden. Båda två har hållit igång i många år och drar in stora summor som man sedan enligt FRII inte redovisar ordentligt.

– Smärtafonden i Linköping, det handlar om 15 miljoner om året som de får in. Cancer- och allergifonden drar nog in 20-25 miljoner, säger Erik Zachrison.

Cancer- och allergifonden förlorade sitt 90-konto förra året för att de inte samlade in pengar på ett etiskt vis och dessutom inte nådde upp till SFI:s krav. För lite pengar hamnade där de skulle.

– Jag ser det som en vendetta från SFI, säger Sören Gyvall, ordförande för Cancer- och allergifonden.

Han säger också att man nu skänker gott och väl 75 procent till ändamålet, men redovisar bara resultaten från Cancer- och allergifonden. Fonden har också en stödförening utan insyn, som bedriver all telefoninsamling och dess finanser redovisas inte.

Inte heller Smärtafonden har 90-konto. Föreningen julstängde första veckan i december och kommer inte att öppna igen förrän den 13 januari. SvD har försökt få tag på både fondens ordförande och kanslichef, men ingen av dem har gått att nå. Inte heller Smärtafondens revisor eller dess bidragstagare som nämns på hemsidan har varit nåbara. Smärtafonden bedöms av FRII som opålitlig bland annat för att fonden bytt namn flera gånger utan att berätta det för sina givare.

Johan af Donner är kommunikationschef på Röda korset, en av Sveriges största insamlingsorganisationer. Han tycker oseriöst insamlande är djupt omoraliskt.

– Det finns alltid en risk att oseriösa insamlare eller insamlingsorganisationer kan stänka på de seriösa och då kan våra viktiga givare och allmänheten få något sorts dåligt intryck. Det är definitivt inte bra, säger han.

I mitten av december lade regeringen fram en proposition till riksdagen med förslag på lagändringar för att motverka missbruk av stiftelser, särskilt i samband med insamling av pengar. I förslaget ingår bland annat att insamlingsstiftelser blir skyldiga att nå upp till 75 procent av de insamlade medlen till ändamålet, i linje med kraven för 90-konto.

– Jag tror det kan få effekt. Alla sådana där saker är viktiga. Vi har ett ansvar för givarnas pengar och det är viktigt att vi som jobbar med de här frågorna har en effektiv organisation och bra kontroll över våra insamlade medel, säger Johan af Donner.

Även FRII välkomnar förslaget, men tycker det borde gälla alla stiftelser och inte bara insamlingsstiftelserna.