Just nu handlägger Skolverket årets skörd av ansökningar om att få starta friskolor. Om alla ansökningar går igenom kommer Stockholm stad att få 42 nya gymnasieskolor och 41 nya grundskolor inom de närmaste två åren.

Samtidigt visar prognosen på ett sjunkande elevunderlag. De kommunala gymnasieskolorna i Stockholms län räknar med ett minskat elevunderlag på 3  000 elever på sju år, vilket motsvarar minst två stora gymnasieskolor. Som jämförelse har Stockholms störstas gymnasieskola, S:t Eriks gymnasium, i dag 1 497 elever.

När det gäller grundskolan i Stockholm skiljer sig elevunderlaget från område till område. Generellt sett ökar elevunderlaget i årskurs 0–5. Men i årskurs 6–9, där friskolor är vanligast, räknar de kommunala grundskolorna med att antalet elever minskar med 1 000 personer fram till 2015.

Det är Skolverket som godkänner nya friskolor. Men politikerna i utbildningsnämnden får komma med ett utlåtande. Den borgerliga majoriteten har sagt ja till nya friskolor. Trots att tjänstemännen varnar för en överetablering ser inte skolborgarrådet Lotta Edholm (fp) några risker med att Stockholm får ännu fler gymnasieskolor – trots att eleverna blir färre.

– Elevernas val avgör vilka skolor som står sig i konkurrensen. Och våra skolor i Stockholm stad står sig bra, både de kommunala och de fristående, säger hon.

Ekvationen minskat elevunderlag och fortsatt intresse för att starta nya friskolor kommer att leda till att skolor tvingas lägga ner, det skriver Skolverket i sin årliga översyn som presenterades i går.

Om en gymnasieskola stängs kan elever bli utan skola. Lagen garanterar ingen plats i gymnasieskolan. Med tanke på risken för nedläggningar anser Skolverket att regeringen bör se över lagstiftningen och stärka gymnasieelevernas skydd.

Enligt Lotta Edholm kommer de kommunala gymnasieskolorna i Stockholm att kunna ta emot alla elever om en friskola skulle läggas ner.

– Även om lagstiftningen ser annorlunda ut så anser jag att det är ett kommunalt ansvar att hjälpa elever så långt det går. Vi har 27 gymnasieskolor i kommunal regi. Det finns en stor beredskap om detta skulle inträffa.

När det gäller grundskolan har elever lagligt rätt till en plats i närmsta kommunala skola. Skolverket pekar därför på att kommunerna måste vara förberedda på att ta emot en anstormning av nya elever om en friskola skulle tvingas lägga ned.

Sätraskolan, som är en kommunal skola, fick inför höstterminen i år uppleva hur verkligenheten snabbt kan förändras. En friskola öppnade på andra sidan kvarteret och lockade över 27 elever. Men efter bara några veckor hade 24 av eleverna ändrat sig och ville tillbaka till sin gamla skola.

– Vi får inte säga nej. Och som tur är hade jag planerat för det här scenariot eftersom många föräldrar sagt till lärarna att de ville prova den andra skolan, berättar Gun Carlsson, rektor.

Hon hade väntat med att säga upp personal och kunde snabbt starta två nygamla klasser.

– Men skulle hundra elever plötsligt stå på gatan och vilja börja här, då skulle det bli problem, säger hon.

Socialdemokraterna i Stockholm vill tillfälligt stoppa etableringen av nya friskolor och se över systemet.

– Skulle jag föreslå en nyetablering av 40 kommunala skolor skulle folk tycka att jag var galen. Vi kommer att få se nedläggningar och en ineffektiv skola när resurserna smetas ut på fler skolor med färre elever, säger oppositionsborgarrådet Roger Mogert (s).