Med pirr i magen och ryggsäck på ryggen kommer runt 9200 barn i Stockholms stad att gå till sin första skoldag denna vecka. Så många börjar förskoleklass i år, det frivilliga skolåret före årskurs ett.

Barnen i Stockholm blir allt fler. Helt nya bostadsområden har byggts samtidigt som många väljer att bo kvar i stan när barnen kommer. Från 2011 till 2020 kommer antalet barn i grundskoleålder i Stockholm att ha ökat med 34 procent eller 27000 elever – av dessa kommer sex- till tolvåringarna att stå för 20000.

Men många av stadens skolor är redan fulla. Resultatet har blivit att det blir svårare att få plats på förstahandsvalet när föräldrarna söker skola till sina barn.

När utbildningsnämnden i slutet av vårterminen granskade ansökningarna fick 92 procent plats på något av de tre alternativ de angivit, jämfört med 95 procent förra året.

Andelen som fick plats på sitt förstahandsval var 82 procent, mot 86 procent i fjol.

Fler kan få plats innan terminen startar, men enligt Håkan Edman, grundskolechef i Stockholm, har det blivit tuffare att tillgodose önskemålen. Och det kommer att bli svårare framöver.

–Det är betydligt tajtare nu. En anledning är också att fler väljer att gå i kommunala skolor än tidigare.

Men ambitionen är att alla ska få något av de tre valen, vilket gjort att staden pusslat och trixat. Resultatet blir ofta fler barn på existerande skolor. På vissa skolgårdar byggs paviljonger, tillfälliga lokaler som får användas i max tio år. Så löser man bland annat platsproblemen på Norrmalm, i Älvsjö och framöver även i Hägersten-Liljeholmen.

–Det svåra med innerstaden är att skolgårdarna är små och det är svårt att bygga nytt eller bygga till. Det kommer att bli trängre, tomtmarken är ju begränsad och det är klart att vi ibland får använda skolgårdarna för att bygga ut. Men på de flesta ställena är det inget problem, säger Håkan Edman.

Trots den kraftiga befolkningsökningen är det bara tre helt nya skolbyggen som är i gång, för totalt 1500 elever. Utöver det ska existerande skolor byggas ut för att ge 735 platser till. Samtidigt pågår djupare utredningar kring ombyggnationer som förhoppningsvis ska ge ytterligare 2500 platser, som dock inte är beslutade.

Men behoven är större än vad de kommande ny- och ombyggnationerna kommer att ge. Nästa höst är det i stadsdelen Hägersten–Liljeholmen som problemen blir störst. Antalet grundskoleelever som kommer gå i kommunal skola beräknas öka med 41 procent från 2011 till 2020.

Flera års nybyggnation av bostäder vid Liljeholmen, Årstadal och Telefonplan fyller snabbt på med barn. Också här är planen att samla ihop de barn som inte får plats på skolorna i närheten, i tillfälliga paviljonger.

På samma sätt gjorde man i Älvsjö där man tidigare haft svårt att hitta platser till alla – och har en dryg 30-procentig ökning av barn framför sig. Johan Skytteskolan fick paviljonger för att ta emot elever från Herrängenskolan, som i sin tur skulle ge plats åt nya förskoleklassare – något som upprörde föräldrarna. Två år i rad har Herrängenskolan dessutom gjort överintag till förskoleklasserna.

–Nu är det är sprängfyllt, med stora klasser. Och det blir ännu trängre i höst. Men de små barnen behöver mer omtanke och mer omvårdnad, de äter längre. Så är det bara. Samtidigt är det så oerhört tråkigt att säga nej till elever som vill börja här, säger Berith Öhrn, rektor vid Herrängenskolan.

Föräldrarna oroas över trängre skolgårdar, trånga matsalar där vissa får äta för tidigt eller sent för att få plats och oroliga miljöer när klasser flyttas runt mellan de tillfälliga paviljongerna – där vissa paviljonger i staden dessutom snart måste fasas ut.

–Det finns klassrum och det finns lärare, men till exempel så finns knappt någon skolgård längre att tala om. Det har blivit ett logistiskt problem – och det sköts också av tjänstemännen som just ett logistiskt problem. Men det här är elever, barn, som påverkas, säger Patrick Arkley, trebarnsförälder i Älvsjö.

Irritationen gäller också planeringen, att staden inte varit bättre på att förutse var befolkningen kommer att växa, trots nybyggnadsprojekt och födelsesiffror.

–Vi känner en frustration över att det är så dålig framförhållning. Tecken på att fler barn skulle börja skolan fanns för länge sedan, säger Patrick Arkley.