EU:s klimatpolitik är en av flera förklaringar till att vindkraften har blivit het i Sverige. Det byggs nya stora vindkraftparker som aldrig förr, i norr och söder, till havs och i skogen, vilket kartorna visar. Att skogen blivit åtråvärd för vindkraftexploatering berättade SvD om i går.

För att klara EU:s krav på att öka andelen förnybar energi från 40 till 49 procent till år 2020 måste vindkraften byggas ut från knappt 1 TWh (terawattimme det vill säga miljarder kilowattimmar) till 25 TWh. Utbyggnaden kommer att vara något större på land än till havs.

I kalkylen ingår att elbehovet kommer att öka rejält, med cirka 37 TWh till 2020. Kärnkraften ger i dag cirka 70 TWh, som jämförelse.

En stor del av det växande elbehovet beror på att det då bör finnas elbilar på en bredare marknad, laddhybridbilar som tankas direkt från elnätet, företrädesvis förnybar el. Mer el kommer också att behövas till en rejäl utbyggnad av tågtrafik och snabbtåg.

Beräkningarna är gjorda av Svensk vindenergi, en intresseorganisation för investerare och leverantörer i branschen. Siffran ligger i linje med Energimyndighetens bedömning att ett lämpligt planeringsmål för vindkraft är 30 TWh under samma tidsperiod.

Men det finns flera hinder på vägen. Ett är subventionerna, det vill säga de gröna elcertifikat som stödjer all förnybar el i Sverige.

– Systemet gäller till år 2016 och ska ge 17 TWh till dess, varav åtta från vindkraften. I samtalen med regeringen om hur vi ska klara EU:s klimatpolitik tog vi upp att systemet måste utökas, säger Matthias Rapp vid Svensk vindenergi.

Certifikaten måste förlängas till minst 2020 och vindkraftens andel utökas till 25 TWh.

Han erkänner villigt att vindkraften fortfarande är dyr att producera och inte kan stå på egna ben utan behöver subventioner.

– Men det gör inget annat kraftslag heller. Utbyggnad av småskalig vattenkraft eller effektivisering av befintlig vattenkraft blir inte heller konkurrensmässig utan elcertifikat. Inte heller nybyggd kärnkraft klarar sig utan subventioner, säger Matthias Rapp.

Den finländska kärnreaktorn som byggs har blivit dubbelt så dyr som kalkylerna och eftersom den franska leverantören står för alla extrakostnader är det de franska skattebetalarna som står för merkostnaden. Matthias Rapp nämner även att elpriset från Storbritanniens senaste reaktor, Sizewell B, är högt, cirka 50 öre per KWh.

Även elnätet måste byggas ut för att klara en kraftfull utbyggnad av vindkraften, enligt rapporten. Det behövs regionala nät som klarar att binda ihop stora vindkraftparker med stamnätet. Den investeringen beräknas kosta cirka 100 miljarder kronor som bolag som Fortum, Vattenfall och Eon kommer att behöva stå för.

– Nätet måste byggas ut parallellt med vindkraften, så det går att ta emot elen. Problemet nu för alla är att veta var utbyggnaden kommer att ske.

Även vattenkraftdammarnas regleringar behöver byggas ut för att kunna matcha vindelen och släppa på vatten när det blåser lite och vice versa. Vattendomar måste ändras vilket kan ta tid.

Det är ingen djärv gissning att även klagomålen ökar på att landskapssiluetterna förstörs och på att naturvårdsområden, fågelskydd och liknande störs. Naturvårdsverket ska granska att vindkraften byggs ut på ett rimligt sätt, men har samtidigt regeringens uppdrag att premiera utbygg- naden.

– Vi kan inte säga något generellt om landskapsbilden. Det beror på hur parken ser ut. Men det är alltid bra att bygga i grupper och där det blåser, säger Alexandra Norén, vindkraftexpert vid Naturvårdsverket.

Varje områdes naturvärden måste bedömas för sig. Naturvårdsverket var exempelvis tveksamt till en ny stor park i Sjiska vid norska gränsen. Det obrutna fjällandskapet är värdefullt i sig.