–Många patienter upplever att deras besvär inte tas på allvar, säger Susanne Rolfner Suvanta, huvudansvarig för rapporten och utredare på enheten för kunskapstillämpning.
För att få en bild av hur utbrett problemet med biverkningar är, framför allt minnesstörningar, måste inrapporteringen från vården blir bättre och att ett nationellt kvalitetsregister skapas, konstateras det i rapporten. Fortfarande saknas kunskap om risken för bestående minnesstörningar, särskilt efter mångårigt bruk av ECT.
Landets psykologer är positiva till förslaget.
–Det är viktigt för att kunna följa upp och mäta långtidseffekterna av behandlingen, säger Lise-Lotte Risö Bergerlind, ordförande i Psykiatriska Föreningen.
Idag finns ingen heltäckande rapportering av hur ofta och vid vilka tillstånd ECT-behandling används.
Efter en nedgång på 1970- och 1980-talet har elchocksbehandling blivit ett alltmer accepterat behandlingsalternativ, framför allt vid svår depression. Enligt preliminära uppskattningar genomförs varje år cirka 400 00 elchocksbehandlingar i Sverige. Det är en fördubbling jämfört med för tio år sedan.
–Vi har fått indikationer om ökat bruk av elchocker också förebyggande, för att motverka återfall i svår depression. Vi har också fått rapporter om att ECT prövas vid kroniska smärttillstånd och Parkinsons sjukdom, säger Mårten Gerle, psykiatriker och utredare på Socialstyrelsens enhet för kunskapstillämpning.
Socialstyrelsens rapport kom till sedan ett par patienter i lex Maria-anmälningar slagit larm om att de drabbats av kroniska minnesskador efter ECT-behandling för knappt ett år sedan.
Det är väl känt sedan tidigare att behandlingen tillfälligt och övergående kan påverka korttidsminnet. Däremot har det inte varit belagt att effekterna på minnet i vissa fall ser ut att bli bestående.
Anmälningarna blev upprinnelsen till den lägesrapport som nu presenteras. Socialstyrelsen har haft kontakt med ett 30-tal patienter som genomgått ECT-behandling. Men fortfarande uppges bara ett fåtal patienter ha anmält att de fått kroniska minnessskador av behandlingen.
Knäckfrågan är om minnesstörningarna är en effekt av behandlingen eller en följd av grundsjukdomen. Den frågan har ännu inte fått ett säkert svar. Långvarig depression kan också medföra problem med minnet.
Socialstyrelsen konstaterar också att sjukvården ofta är dålig på att informera patienterna om själva grundsjukdomen och dess risker.
–Man gör inte alltid klart att depression faktiskt kan vara ett livshotande tillstånd, säger Susanne Rolfner Suvanta.
Riskerna med behandlingen måste vägas mot riskerna med fortsatt sjukdom.
Socialstyrelsen överväger nu att införa ett system med informerat samtycke efter norsk modell. Det ställer högre krav på att patienten verkligen är informerad innan han eller hon går med på att låta sig ECT-behandlas.
Riksförbundet för social och mental hälsa, RSMH, är positivt till en sådan åtgärd, förutsatt att det sker i ett skede när patienten har förmåga att avgöra detta.
Förbundets huvudkritik mot behandlingen är annars att den ges i för långa serier under för lång tid.
–Vi tycker inte att behandlingen är tillräckligt utvärderad för detta. Hade metoden införts idag hade det ställts helt andra krav på effekterna, säger Håkan Jarmar, kanslichef på RSMH.
