Varje år polisanmäls ungefär 11 000 misstänkta fall av våld och övergrepp mot barn i Sverige. Men enligt statistik från Rädda Barnen leder endast var femte anmälan till åtal. Och nu visar färsk statistik från åklagarmyndigheten att antalet ärenden som hamnar på åklagarens bord gällande våld mot barn har ökat kraftigt under det senaste året. Under 2005 kom det in 4 431 brottsmisstankar om våld mot barn till åklagare runt om i Sverige. Förra året ökade antalet ärenden med 14 procent, till 5053 brottsmisstankar.

Det är en väldigt stor ökning och man får utgå från att den motsvaras av en verklig ökning av våldet mot barn. Men det kan även vara en förändring i brottsmönstret, att det beror på en ökad anmälningsbenägenhet och mer uppmärksamhet kring dessa brott, säger riksåklagaren Fredrik Wersäll.

Enligt riksåklagaren finns en del faktorer och åtgärder som ligger bakom att anmälningsbenägenheten att anmäla våld mot barn har förändrats. Bland annat har projektet Barnahus startat förra året på sex försöksorter i landet. Med barnahus menas verksamheter där olika myndigheter samverkar för att bättre kunna utreda misstankar om barn och ge barn som utsatts för brott en rättssäker miljö och samlat stöd.

Men samtidigt som antalet ärenden om våld mot barn ökar så är det fler misstänkta gärningsmän som slipper undan rättvisan. I endast 20 procent av de ärenden där det har inletts en förundersökning leder till en dom. Anledningen är att våld och sexuella övergrepp mot barn är brott som är mycket svåra att utreda och detta gäller särskilt om våldet har skett inom familjen.

Tjugo procent är ingen hög siffra. Det har att göra med att bevisläget i de här målen ofta är väldigt besvärliga. Inte så sällan anmäls övergreppen en viss tid efter den påstådda händelsen och då kanske det inte finns några medicinska tecken kvar av misshandeln eller övergreppet, säger Fredrik Wersäll.

Sen vet vi att en del av de här övergreppen sker i slutna miljöer, inom familjer där det sällan finns vittnen och andra som kan beskriva händelseförloppen. Det säger sig själv att det leder till svårigheter att bevisa vad som hänt, säger Fredrik Wersäll.

För att förbättra statistiken har åklagarmyndigheten under 2006 upprättat en handbok om övergrepp mot barn. I handboken anges att ärendena ska hanteras av särskilda åklagare med relevant utbildning och att förhören med barn ska hållas inom en kortare tid efter det påstådda övergreppet. Det finns även krav på att åklagare ska närvara vid förhören med barnen i syfte att förbättra utredningens kvalitet.

Vi försöker uppmuntra att en polisanmälan ska ske så fort det bara går och vi anstränger oss väldigt mycket för att utbilda och specialinrikta åklagare för att i ett tidigt stadium säkra bevisning och skapa underlag för en rättvis rättegång, säger Fredrik Wersäll.

Åsa Landberg, psykolog på Rädda Barnen, tror inte ökningen bara kan förklaras med fler barnmisshandelsfall utan att polis och åklagare blivit bättre på sitt jobb och väcker åtal i fler fall samt att socialtjänster i olika delar av landet har infört nolltolerans och därmed polisanmäler allt.

Det beror även på en minskad tolerans mot våld. Dessutom är en stor andel av anmälningarna inom åldersgruppen mellan 7 till 14 år, alltså att man polisanmäler från skolor.

Men jag tycker att polis och åklagare ska kunna klara ut mer fall än de gör. Barn ska höras inom två veckor efter händelsen men på flera håll i landet dröjer det sju, åtta månader innan barnet hörs och då är det svårt att utreda ett brott, säger Åsa Landberg.