Enligt den preliminära statistiken från Skolverket har fler än var tionde elev som gått ut grundskolan våren 2009 inte godkänt betyg i kärnämnena svenska, engelska eller matematik.

Det innebär att de inte är behöriga till att söka till gymnasiets nationella program.

Siffrorna är oförändrade jämfört med förra året men enligt den preliminära statistiken har en lägre andel elever uppnått målen i engelska och svenska som andraspråk jämfört med statistiken från förra året.

En högre andel har nått målen i svenska men det är fortfarande matematik som toppar listan över kärnämnen som elever inte får godkänt i.

Helena Svensson, undervisningsråd på Skolverket, säger att statistiken följt samma mönster under många år.

– Att det är runt tio procent som inte har behörighet går långt tillbaka tiden, så har det sett ut de senaste tio åren, säger hon.

Men det är allt fler som inte klarar målen för godkänt i matematik, medan svenska och engelska ligger mer stabilt.

Katarina Håkansson, chef på Skolverkets utvecklingsenhet, säger att myndigheten just nu behandlar ansökningar från skolor som vill satsa just på matematikundervisning. 86,5 miljoner kronor ska delas ut för lokalt utvecklingsarbete.

– Det uppdraget har vi fått från regeringen. Vi ska ge stimulanspengar till olika sätt att jobba på. Det ska även vara en god geografisk spridning på satsningarna.

Ansökningarna som kommit in till Skolverket bygger på olika matematikinitiatv. Det handlar bland annat om matteverkstäder, interaktiva läromedel, it-lösningar och kompetensutveckling för lärare.

– Inom några veckor det att vara klart vilka ansökningar som beviljats. Regeringen har aviserat att detta är en längre satsning så vi tror att den kommer att pågå även nästa år.

Lars-Erik Persson, professor i matematik vid Luleå tekniska universitet, håller inspirationsföreläsningar på högstadieskolor för att motivera elever och lärare.

– Matematik är det mest fantastiska ämne som uppfunnits i världshistorian, men alla kan inte lära sig matematik på samma sätt.

Han menar att barn får sitta och räkna själva alldeles för mycket. I stället borde de diskutera matematik, rita och skiva. Det ska vara upplagt som en laboration, anser Lars-Erik Persson.

– Det behövs inte några stora förändringar på själva systemet utan på ideologin. Det gäller att få barnen intresserade och ge dem självförtroende. Om man tror att man är dålig så blir man också det. Om man dessutom sitter och räknar ensam sida upp och sida ner så tappar man intresset.

Persson tycker även att lärarna borde få mer stöd, därför föreslår han att varje skola ska ha en matematikambassadör som kan inspirera och uppmuntra.