Nära 12 procent av landets niondeklassare som gick ut nian i juni klarade inte godkänt betyg i svenska, engelska eller matematik. De är då inte behöriga att söka till nationella programmet på gymnasiet, enligt preliminär statistik från Skolverket. Det är den högsta andelen sedan 1998.

I juni gick 6334 elever ut nian på 65 kommunala skolor i Stockholms stad. Av dem klarade 87,8 procent godkänt i svenska, matematik och engelska, enligt preliminära siffror från utbildningsförvaltningen, och blev därmed behöriga till gymnasiet.

Under den gångna mandatperioden har skolpolitikens fokus i Stockholm legat på att höja kunskaperna i stadens skolor. Den politiska trätan har samtidigt handlat om den ekonomiska fördelningen mellan skolorna.

I en intervju med SvD i juni sade skolborgarrådet Lotta Edholm (FP) att det hon är mest stolt över är hur stans skolor höjt sina resultat under mandatperioden. I samband med alliansens presentation av valmanifestet för tre veckor sedan klargjorde Edholm att det är den inslagna vägens politik som gäller om de får fortsatt förtroende.

– Det gäller ju inte minst skolan där resultaten har förbättrats under de här fyra åren. Jag tror att när politikerna talar om resultat så börjar det faktiskt märkas, sade Lotta Edholm.

Men SvD:s genomgång av niornas slutbetyg visar på små förändringar av resultaten i Stockholms skolor under mandatperioden. Niornas slutbetyg från i juni i år, som är preliminära, visar till och med att resultaten sjunkit något bland niondeklassarna i de kommunala skolorna jämfört med i början av mandatperioden. Andelen elever som klarade behörigheten till gymnasiet 2006 var 89,3 procent, mot 87,8 procent 2010.

Förändringarna är på marginalen, säger Håkan Edman, grundskolechef i Stockholms stad:

– Förändringarna är så små att man inte kan dra några stora växlar på dem.

Nu säger Lotta Edholm att hon syftade på alla skolor i Stockholm – även friskolorna – när hon talade om de förbättrade resultaten, trots att hon som skolborgarråd är ansvarig för de kommunala.

– 20 procent av grundskoleeleverna går ju i friskolor, och finansieringen sker genom kommunen. Men när det gäller behörigheten, så måste skolorna bli bättre.

På skolnivå visar statistiken på enorma skillnader mellan skolorna, där 31 av 65 kommunala skolor har en minskad andel gymnasiebehöriga sedan 2006, medan 19 skolor har ökat dem. Skolorna med försämrade resultat ligger framför allt ytterområdena. I 19 av stadens skolor är andelen behöriga mindre än 80 procent. Av dessa ligger samtliga utanför innerstan.

Utbildningsförvaltningen anger olika förklaringar:

• Det fria skolvalet – 50 procent av eleverna väljer att gå till en annan skola än den som ligger närmast hemmet.

• Boendesegregationen.

• Andelen elever på skolan som är nyanlända till Sverige.

Bilden bekräftas av rektorer SvD talat med.

Som SvD berättat tidigare har också det socioekonomiska stödet, som fördelas till skolor utifrån föräldrarnas utbildningsnivå och bakgrund, inte räknats upp i samma takt som skolpengen under mandatperioden.

– Jag tror att det finns ett samband mellan nedgången och den omfördelning som gjorts mellan skolorna, säger oppositionsborgarrådet Roger Mogert (S).

Edholm pekar istället på sambandet mellan resultat och andelen elever som är nya i Sverige. Hon tillstår samtidigt att fritt skolval kan driva på segregationen.

– Jag sticker inte under stol med att det kan har inneburit det. Men jag tror inte att vägen tillbaka är att förbjuda valfrihet, utan att försöka förbättra de skolor som har låga resultat, säger hon.