Det kanske mest oroande inslaget i den uppmärksammade internationella fetmaepidemin är att barnen också drabbas av fortfarande oförklarliga viktuppgångar med risk för allvarliga följdsjukdomar senare i livet.

En ny svensk studie ger nu nya belägg för den alarmerande utvecklingen. En grupp forskare i Uppsala under ledning av Ulf Holmbäck vid Akademiska sjukhuset har jämfört framför allt viktsiffror på vardera 540 Uppsalabarn 1982 och 2002. Jämförelserna gjordes mellan barn som var fyra, tio och 16 år gamla. Utgångspunkten var officiell statistik till exempel från fyraårskontroller och skolhälsovården.

Slutsatserna är både nedslående och intressanta:

•Genomgående vägde fyraåringarna och tioåringarna mer år 2002 än 20 år tidigare. Störst var ökningen för flickorna.

• Några exempel: 20 procent av fyraåriga flickor och 18 procent av fyraåriga pojkar hade ett BMI över 25 (övervikt) mot 10 procent 1982. 6 procent av flickorna och 2 procent av pojkarna i samma ålder hade BMI över 30 (fetma) mot enbart en procent av både pojkar och flickor 1982.

•Bland tioåringarna hade 30 procent av flickorna och 21 procent av pojkarna BMI över 25 år 2002 mot 14 respektive åtta procent 1982.

•Det är bara bland 16-åringarna som situationen förefaller mindre dyster. Där har en viss mindre ökning setts för flickor som väger mest men för pojkar har andelen överviktiga minskat mellan 1982 och 2002 från 15 till 9 procent.

–Vi vet inte den direkta anledningen. Men en förklaring kan vara att den eller de faktorer i miljön som ligger bakom fetmauppgången bland barn dykt upp relativt nyligen och att det är därför skillnaderna blir mindre för de äldre tonåringarna, säger Ulf Holmbäck.

Han menar att data för just 16-åringarna möjligtvis kan påverkas av att de som är överviktiga inte vill väga sig vid hälsoundersökningarna i skolan. Men det kan inte ge hela förklaringen till utfallet, enligt honom.

Alltfler svenska och internationella studier har under de senaste åren påvisat denna dramatiska fetma- och överviktsökningen bland barnen. De har visat på fördubblingar eller mer av antalet överviktiga barn under de senaste två decennierna. Samtidigt har ett otal förslag till förklaringar lanserats.

–Vi kan idag inte säga att vi med säkerhet vet bakgrunden till utvecklingen, säger Ulf Holmbäck. Men det är säkerligen flera faktorer, till exempel mer tv-tittande, mer stillasittande, mer datortid och mindre skolgymnastik som spelar in. Kanske kan också matvanorna spela in, men det har varit svårt att hitta samband.

Det finns också undersökningar som pekar mot att pojkar rör sig mer än flickor vilket skulle kunna ligga bakom flickornas mer utsatta läge. Det är också ett känt faktum att svenska barn är mer fysiskt aktiva än till exempel amerikanska ungdomar.

En intressant aspekt på Uppsala-studien är att befolkningen – och föräldrarna – i Uppsala har bättre utbildning än genomsnittet i Sverige vilket är en känd faktor för lägre vikt, bättre kostvanor och hälsosammare leverne.

–Men detta fenomen slår uppenbarligen inte igenom i våra data eftersom vi kan notera samma eller till och med högre viktökningssiffror än andra likande studier på andra orter, säger Ulf Holmbäck.

En viktig lärdom bör vara, påpekar Ulf Holmbäck, att insatser för att förhindra barn och ungdomar att öka i vikt måste få tillräckliga resurser liksom vårdmöjligheter att hjälpa dem som redan är överviktiga och feta.