Varför har den svenska Ipred-lagen hamnat i EU:s domstol?

Ipred ger upphovsrättsinnehavare rätt att gå till domstol för att få ut kunduppgifter från internetleverantörer vid misstänkt olaglig fildelning.

Bara några timmar efter att lagändringarna trädde i kraft den 1 april 2009 hamnade det första ärendet i tingsrätten, då fem ljudboksförlag krävde ut information från internetoperatören ePhone. När företaget sade nej blev det början på en flera år lång juridisk process som nu närmar sig slutet.

Högsta domstolen (HD) har begärt att EU:s domstol yttrar sig om en specifik frågeställning: huruvida Ipred krockar med det så kallade datalagringsdirektivet, där det står att sparade kunduppgifter endast får lämnas ut till behöriga myndigheter.

Vad väntas domstolen komma fram till?

I november förra året kom domstolens generaladvokat Niilo Jääskinen med ett förslag till avgörande. Domstolen måste inte följa detta, men det är relativt vanligt att så sker. Enligt Jääskinen krockar inte Ipred med datalagringsdirektivet och det finns egentligen inga problem med att ge upphovsrättsinnehavare rätt att få ut information om misstänkta fildelare från internetleverantörer. Men med det sagt kan det fortfarande finnas problem med den svenska lagstiftningen.

Vilka är problemen?

Generaladvokaten gick ett steg längre och lade in en brasklapp i förslaget till avgörande. Uppgifterna får enligt Jääskinen enbart lämnas ut om de har sparats just för att hitta personer som olagligen fildelar.

Detta ska ha specificerats på förhand i lagen och kunderna ska vara informerade om att så sker. Och det är just detta som är problemet med den svenska Ipred-lagen – den är helt enkelt inte så detaljerad och i dag sparar inte operatörerna kunduppgifter för att hjälpa upphovsrättsinnehavare att jaga fildelare. ”En skyldighet för en internetleverantör att lämna ut personuppgifter som lagrats för något annat ändamål uppfyller inte kraven”, skriver Jääskinen. Det betyder att den svenska regeringen kan tvingas att skriva om lagen.

Vad händer om domstolen går på generaladvokatens linje?

Oavsett vilken slutsats domstolen i dag kommer fram till är beslutet bindande och måste följas av Högsta domstolen. Det blir alltså upp till HD att avgöra hur utslaget ska tolkas. Justitiedepartementet utesluter inte att det kan krävas lagändringar, men avvaktar både EU-domstolens avgörande och den framtida domen i HD innan man drar några slutsatser.