Försäljningen av cd-skivor i Sverige har halverats de senaste fem åren. I stället är det inom den digitala marknaden, inte minst på mobil­området, som framtiden finns för den krisartade skivbranschen.

Ofta ses den digitala musikförsäljningen också som ett instrument för att hindra illegal fildelning. I den så kallade Renfors­utredningen framhålls utvecklingen av laglig nedladdning som ett viktigt sätt att komma åt problemet – att kreativa människor inte får ersättning för sitt arbete.

Enligt siffror från den franska musikerorganisationen Spedidam är dock de digitala köpen en dålig affär för artisterna. I studien konstateras att artisten överlag får en mindre andel av intäkterna när en skiva säljs digitalt än när den säljs i butik.

Spedidam har undersökt hur pengarna från en låt köpt genom nättjänsten Itunes fördelas. Resultatet: skivbolagen tar i genomsnitt två tredjedelar, medan inte mer än 3 procent går till artisten. Det kan jämföras med skivbolagsorganisationen Ifpis statistik över hur pengarna fördelas när man inhandlar en cd-skiva. Då går i snitt en femtedel till bolaget och 10 procent till artisten.

Lisa Cronstedt är pressansvarig på Ifpi. Hon säger att organisationen inte sammanställt några svenska siffror på hur inkomsterna från digitala köp fördelas.

–Det är inte omöjligt att vi kommer att göra en sådan undersökning så småningom, men i nuläget har jag vi inte rotat i det där, säger hon.

Har du någon uppfattning om ifall det ser annorlunda ut här än i Frankrike?

–Nej, ingen aning. Vi jobbar inte så mycket med priser och sådant.

Inte heller Mark Dennis, chef för den digitala försäljningen på skivbolaget Sony BMG, kan presentera någon statistik. Däremot tror han inte att den franska undersökningens resultat stämmer.

–Jag har svårt att tro att skivbolagen får en så stor del. Det skulle vara världens sämsta avtal någonsin, säger han.

Musikerförbundets jurist Per Herrey håller dock med om att artisternas avtal är sämre på den digitala marknaden. Han menar att svenska skivbolag erbjuder allt sämre villkor när det gäller sidointäkter, till exempel digital försäljning och licensiering utom­lands.

–Initialt hade skivbolagen en del kostnader för att tillhanda­hålla digitala köp, och det vill de fortfarande påstå att de har. Men vi tycker att artisterna borde få en större andel, säger han.

När musiktidningen Billboard studerade den lagliga nedladdningen i USA fick de fram en liknande tendens som Spedidam. Nästan hälften av pengarna från en låt köpt på amerikanska Itunes hamnade hos skivbolaget, bara 7 procent hos artisten.

I en rapport från Ifpi motiveras det höga priset på cd-skivor med att skivbolag står för ”produktionskostnader, tryck och tillverkning, nödvändig marknadsföring som annonsering och tv-reklam, eventuell video, försäljning, distribution, detaljist och grossist”. Många av de utgifterna behövs inte vid digital försäljning.

Mark Dennis medger att bolagets kostnader är mindre vid digitala köp, men förnekar att artisternas andel blir mindre.

–I vårt fall kan jag med gott samvete säga att det inte är så. På vanliga släpp har vi exakt samma procent vid digital försäljning och försäljning i butik. Tvärtom kan artisten få mer, eftersom en mindre del går till återförsäljarna, säger han.

Enligt Per Herrey är det inte i procentsatsen skillnaden ligger, utan i summan den räknas utifrån.

–Artistens procent på cd-försäljningen tas från priset ut till handlarna. Men när det gäller digitala köp räknas det utifrån distributörens nettopris.

Och vad innebär det?

–Att det blir mindre pengar.

Adam Svanell

08-13 50 00

noje@svd.se

Fler artiklar