Misskötta banker med för högt risktagande och drivna av en girig bonuskultur har varit ett av finanskrisens huvudnummer. HQ Bank har visat sig vara ett skolexempel på en riskfylld bankverksamhet.
Men företaget har inte startats upp och drivits av några gladlynta amatörer. Bakom banken står två av Sveriges mest kända finansprofiler, Mats Qviberg och Sven Hagströmer. Det är inte svårt att misstänka att det kan ha bidragit till Finansinspektionens (FI) förvånansvärda tillit till banken.
Redan 2007, ett år efter att HQ fått tillstånd att driva bankrörelse, började bankens optionsverksamhet gå snett och förlusterna i portföljen växte snabbare än tillgångarna. SvD Näringsliv har i flera artiklar uppmärksammat HQ Banks misskötta tradingverksamhet. Men det har inte varit några nyheter för FI.
2008 påpekade övervakningsmyndigheten för första gången bristerna i bankens tradingverksamhet. Förutom bristande riskhantering och kompetens ifrågasattes om det fanns resurser som kunde göra en oberoende värdering av tradingportföljen.
Storägaren Mats Qviberg har på senare år varit bra på att göra sin röst hörd, gärna med svidande kritik och kontroversiella åsikter, i debatter och i andra officiella sammanhang. Men tillsammans med övriga styrelsen blundade han för de växande problemen i den egna banken. Det trots att den ansvariga tradingchefen, som var den första att lämna banken när problemen uppdagades i våras, vid två tillfällen har utretts av Stockholmsbörsens disciplinnämnd.
Mats Qviberg medgav tidigt, för SvD Näringsliv, när dramatiken utbröt att han aldrig riktigt förstod sig på den där tradingverksamheten. Frågan om man då verkligen ska ansvara för en bank som blivit ett nav i Stockholms derivatvärld är lättbesvarad: Absolut inte.
Styrelsen har alltså förlitat sig på sin tradingchef, och FI har förlitat sig på styrelsen. Att FI inte reagerat med kraft tidigare är ett mysterium. Inspektionen har varit väl medveten om cirkusen som rått i HQ Bank. FI har därför gjort flera påpekanden och kommit med förslag, som bland annat gått ut på att HQ borde göra övergripande stresstester. Ett visserligen mycket bra förslag, men totalt menlöst om man inte kontrollerar att det verkställs.
FI skyller på att HQ varit skickliga på att dölja problemen som fanns i banken. Det är ett argument som är lätt att ta till när man inte har agerat tidigare, trots alla misstankar. Hur vet vi att inte fler svenska banker och finansinstitut med allvarliga problem bara är väldigt skickliga på att sopa dem under mattan?
Hade inte de starka ägarnas kapitaltillskott, i kombination med försäljningen av den lukrativa fondverksamheten, räddat HQ när tradingförlusterna uppdagades i våras hade banken troligen gått i konkurs.
Förutom ett antal ”påpekanden” och totalt ignorerade förslag som FI har levererat under åren, skulle det gå så långt att HQ höll på att gå under innan man verkligen grep in.
