Kampen mellan de ”gamla” etablerade kostråden främst för minskad fettkonsumtion och de ”nya” baserade på populära bantningskurer av GI-modellen lanserade av Atkins, Montignac och andra har nu fått nytt verkligt hett bränsle.
I den tidskrift som ges ut av en av USA:s största hjärtläkarorganisationer ACC rapporteras nu dels om en ny studie om hjärtrisker av snabba kolhydrater, dels en kommentar från en av världens ledande näringsexperter som utgör en smärre sensation.
För första gången ifrågasätter en etablerad akademisk forskare Frank Hu, medlem i den mest prestigefyllda näringsforskningsgruppen i Boston i USA, de nuvarande näringsrekommendationerna framför allt om att äta mindre fett. Det har inte skett förr.
I den ledande hjärtläkartidningen slår han fast att de så väl etablerade råden att minska det totala fettet är ett överförenklat budskap som saknar vetenskapligt belägg. De data som finns om fördelarna med fettminskning gäller mättat fett, det vill säga fett från djurriket, och härdade transfetter, medan växtfetter kan ha god effekt.
Den ödesdigra nackdelen med antifettpropagandan är att den stimulerar till ökad konsumtion av snabba kolhydrater som stärkelserikt vitt bröd och pasta och av socker. Detta i sin tur ökar den glykemiska belastningen, det vill säga höjer blodsockernivåerna vilket medför flera ohälsosamma effekter, enligt Hu.
Frank Hu skriver rakt ut att denna icke-avsedda effekt av våra traditionella och så väl försvarade näringsråd från myndigheterna kan ha bidragit till de två moderna förödande hälsoepidemierna ökande fetma och diabetes.
Därmed säger och skriver Frank Hu öppet vad de så kallade GI-kritikernas envist hävdar och som genomgående möts av hånfulla reaktioner från etablissemanget. De olika GI-kosterna kallas numera alltid till exempel för ”modedieter” av svenska Livsmedelsverket.
Slutligen kräver Frank Hu nya ”sundare” näringsrekommendationer som tar hänsyn till att det finns olika fetter och olika kolhydrater. Det är dags för ett paradigmskifte, skriver han, för att minska riskerna för hjärtsjukdomar, diabetes och för hälsan i stort genom att ändra inriktningen från minskat fett ett till minskat GI. Det bör ha högsta folkhälsoprioritet.
Utgångspunkten för den uppseendeväckande kommentaren är en ny stor studie som publiceras i samma tidskrift. I den har nästan 16000 från början friska holländska kvinnor följts i nio års tid. Bland annat fick de redogöra för sina matvanor.
556 av dem fick hjärtinfarkt och 243 slaganfall under perioden. Jämförelser mellan dem och de icke-drabbade visade att de som åt mat med högt glykemiskt index hade en och en halv gång högre risk att få dessa sjukdomar. För överviktiga kvinnor var risken ännu högre.
Det är den första undersökningen som kan påvisa en direkt hälsoskadlig effekt av mat med högt glykemiskt index. Förra året kom en stor undersökning av 50000 amerikanska sjuksköterskor som visade att lågfett-kost inte skyddade mot cancer och inte mot hjärtsjukdomar, som den borde ha gjort alltså.
Professor Åke Bruce vid Livsmedelsverket menar att det är svårt att ta ställning till Frank Hus åsikter eftersom de är så allmänt hållna.
–Oftast visar det sig att den här typen av förslag ofta stämmer med våra nordiska rekommendationer, säger han.
Fotnot: Artiklarna finns i Journal of the American College of Cardiology (ACC).
