För snart två år sedan presenterade Folkhälsoinstitutet och Livsmedelsverket ett förslag till handlingsplan för goda matvanor och ökad fysisk aktivitet. I 79 punkter listades åtgärder som syftade till att begränsa utbudet av energität och näringsfattig skräpmat och samtidigt stimulera motion, exempelvis genom en upprustning av landets skolgårdar.

Men trots en ström av alarmerande rapporter, senast om att var femte 5-åring är överviktig, ignorerades handlingsplanen.
– Det är en stor besvikelse att det har varit så tyst. Till och med livsmedelsindustrin är förvånad. Många företag har engagerat sig och hade förväntat sig en dialog, säger Annika Sohlström, chefsnutritionist på Livsmedelsverket.
För att inte genomförandet
i landsting och kommuner helt ska stanna upp efterlyser hon nu tydliga uttalanden från regeringen.

En anledning till att förslaget stupat kan ha varit att frågorna sträckt sig över flera departement, med allt från en helhetssyn på cykelbanor och idrottsplatser till utbudet av nyttig mat på skolor och återinförandet av forna tiders fria dricksvattenfontäner. Det senare för att den törstige inte alltid ska hänvisas till att handla söta drycker i affären.

– Ska flera departement samordnas behövs en signal från högsta ort, och så tung var tydligen inte den här frågan, säger Annika Sohlström som hittills inte har fått några tydliga signaler om vad den nya regeringen vill göra.
För Filippa von Haartman på Folkhälsoinstitutet kom den tidigare regeringens passiva inställning som en stor överraskning.
– När alla var inställda på att dra igång arbetet på allvar, blev det i stället en stor lucka. Vi var helt säkra på att handlingsprogrammet skulle antas, säger Filippa von Haartman.

Hon poängterar att diskussionen trots allt inte är helt död och att flera av de 79 förslagen har förverkligats, men ofta tack vare lokala initiativ. Hon hoppas att arbetet nu kan få draghjälp av att både Världshälsoorganisationen WHO och EU är på väg att införa handlingsprogram som till stor del liknar det som föreslogs i Sverige för två år sedan.
Vid WHO:s ministerkonferens i Istanbul i november undertecknade folkhälsominister Maria Larsson (kd) en deklaration om betydelsen av att hejda överviktsproblemen.

Där konstateras att hälften av den vuxna befolkningen och en femtedel av barnen i Europa är överviktiga eller feta. Samtidigt beräknas 6 procent av sjukvårdskostnaderna bero på fetma. Enligt Livsmedelsverket är samhällets årliga kostnad för övervikt- och fetma uppe i 16 miljarder kronor. Enbart sjukvårdskostnader som orsakats av övervikt uppskattats till 3,6 miljarder kronor per år.
– Fetma och övervikt är ett gemensamt europeiskt problem med en alarmerande utveckling
i flera länder, säger Maria Larsson.

– Det uppdrag som Folkhälsoinstitutet fick togs aldrig tillvara av den förra regeringen men jag är beredd att gå igenom de 79 punkterna igen.
Bland annat genom att själv träffa forskare ska hon nu försöka fastställa vilka av förslagen som är mest effektiva och grundar sig på evidensbaserad kunskap.

Är du beredd att föreslå ett samlat handlingsprogram med inbyggda funktioner för uppföljning?
– Ja, jag tror att frågan är så viktig att det behövs ett sammanhållet handlingsprogram.

Kan det omfatta förslag som sorterar under andra departement?
– Ja, kvaliteten på utbudet av mat i skolan faller till exempel under utbildningsdepartementet. Många frågor går inte att hantera som stuprör, utan det krävs samverkan. Så har vi organiserat exempelvis handikappfrågorna och det är fullt möjligt även när det gäller folkhälsan, säger Maria Larsson.