Fem godkända steg i nya betygen

I dag finns det tre godkända betygssteg i grundskolan och gymnasiet: godkänd (G), väl godkänd (VG) och mycket väl godkänd (MVG). Den skalan ska nu utökas med två steg, uppger SvD:s källor.

Allianspartierna gick till val på att införa fler betygssteg "så att betygen uppfattas som rättvisa och ger tydlig information om kunskapsläget".

Vi vill ha ett mer rättssäkert betygssystem. Eleverna säger ju att man inom skolans värld redan i dag arbetar efter ett system med fler betygssteg. Vi anpassar betygen efter verkligheten, säger utbildningsutskottets ordförande Sofia Larsen (c).

Före valet lyckades inte de borgerliga komma överens om antalet steg. Men nu är förhandlingarna klara. I direktiven till en utredning om ett nytt betygssystem, som skolminister Jan Björklund (fp) tillsätter i dag, föreslår regeringen att det ska finnas fem godkända betyg, erfar SvD.

Betygen kommer att ges till elever från årskurs sex. Det förändrade betygssystemet ska införas hösten 2009 om det är möjligt.

Margareta Pålsson (m), skolpolitisk talesperson, välkomnar en ny betygsskala.

- Vi har sagt länge att det ska vara fler steg. När vi är ute och pratar med lärare och elever så säger de samma sak, och de använder sig redan av det. Det är verkligen ett stort spann i dag, förklarar hon.

Ordföranden för Lärarnas riksförbund, Metta Fjelkner, har efterlyst fler betygssteg för att göra det lättare för lärare att belöna elever som sliter med skolarbetet.

Det är rimligt med fem steg, utan att det är en vetenskapligt framtagen siffra. Det får inte vara för många steg heller, då blir det svårt att sätta rättvisa betyg.

Den förre skolministern Ibrahim Baylan (s) befarar att fler steg kommer att leda till ökad stress bland eleverna:

Vi har redan i dag, särskilt bland högpresenterande flickor, bekymmer med betygshets, som ju ofta utmynnar i psykisk ohälsa.

Han tror inte att betygssystemet blir mer rättvist med fler nivåer.

Alla vi som gick i skolan när vi hade fem betygssteg minns att det uppstod diskussioner om gränsdragningar. Var det 3++ eller 4-? Vad vi behöver är en bättre dialog för att öka känslan av rättvisa, säger Ibrahim Baylan.

Betygsförslaget bygger på den sjugradiga skalan ECTS, som används vid en del högskolor och är tänkt att bli gemensam i hela Europa. Skalan består av fem godkända steg. A är högsta betyg och E är det lägsta godkända betyget. Om de nya betygen ska ges i form av bokstäver, eller på något annat sätt, är ännu oklart.

ECTS-skalan innehåller också två underkända steg, F och FX. Regeringspartierna har diskuterat att införa en variant av dessa två steg i de svenska skolbetygen. Flera företrädare för alliansen, som SvD talat med, säger dock nej till två underkända betygsnivåer redan i sexan, men öppnar för att införa det på gymnasiet.

I dag används det underkända betyget icke godkänd (IG) på gymnasiet. I grundskolan ges inga underkända betyg, utan elever som inte når målen blir utan betyg. Exakt hur de underkända betygen ska se ut i framtiden och i vilka årskurser de ska ges, ska regeringens utredare titta närmare på.

Gunilla Tjernberg, ansvarig för skolfrågor hos kristdemokraterna, vill inte kopiera ECTS-skalan rakt av, men tycker det är bra att den används som inspirationskälla:

Det är viktigt att vi inspireras av det internationella systemet när vi tittar på detta.