Polisen har svårt att stävja den kriminalitet som har flyttat ut på nätet, visar SvD:s granskning av den växande nätbrottsligheten. Brist på utbildning, datorer och annan teknisk utrustning tvingar frustrerade poliser att twittra från privata mobiler eller surfa hemifrån för att hålla koll på sociala forum där brott begås. Men engagemanget har en baksida.

– Det här är helt fel och kan jämföras med privatspaning. Det finns en risk att polisen själv bryter mot flera lagar, säger Björn Andersson, kriminalinspektör med ansvar för utbildningen kring kvalificerat underrättelsearbete på internet vid Blekinge tekniska högskola.

När poliser skapar internetprofiler och exempelvis närmar sig ungdomsgäng i sociala medier kan kommunikationen bryta mot regler för infiltration.

– För man en dialog är det även lätt hänt att tangera regler för provokation som kräver åklagarbeslut.

Privat spaningsarbete på nätet kan även bryta mot personuppgiftslagen.

– En polis kan sitta hemma undercover och vara med i en mc-klubb lite på kul, men man måste veta hur insamlad information ska hanteras. För att lagra information om icke misstänkta krävs ett särskilt tillstånd som ger datainspektionen insyn. Även misstänkta har rätt att ta del av material som måste ha lagrats på rätt sätt, säger Björn Andersson.

Utöver risker för övertramp som infiltration kan även rättsprocessen påverkas.

– Om inte informationen hanteras riktigt blir det svårt att spåra och kontrollera källor som ska användas som bevisning för åklagarna. Därför bör man inte hålla på hemma med detta, säger kammaråklagare Chatrine Rudström vid internationella åklagarkammaren i Stockholm.

Någon risk för att rättsäkerheten hotas ser hon däremot inte.

– Det är snarare en risk att man inte lyckas utreda brott och att misstänkta går fria.

Även Polisförbundet ser faror när resursbristen tvingar fram privat patrullering på nätet.

– Det finns en risk att gränsen mellan jobb och fritid suddas ut, och det är absolut olämpligt. Däremot tycker jag att man ska ta till vara den kreativitet och kunskap om sociala medier som finns hos många poliser. Det står högt på vår dagordning att lyfta den här frågan hur polisen kan verka i den här miljön, säger Polisförbundets förste vice ordförande Lars Bergman.

I dag har de större polismyndigheterna en arbetsordning som reglerar internetspaning. I exempelvis Stockholm och Malmö framgår det tydligt att privat utrustning inte får användas och att nätspaningen ska bedrivas i lokaler där övrigt underrättelsearbete sker. Men kunskap om de juridiska ramarna och metoder för informationshantering måste omfatta hela polisorganisationen, menar Björn Andersson.

– Rikspolisstyrelsen borde driva utbildningsprojekt för underrättelsearbete på internet, liksom man gjort för IT-forensiker. Men ingen verkar vilja ta i det. Frågan faller och inget händer.

SvD granskar nätbrott

Gå till temasajten

Delta i diskussioner

Gör din röst hörd

Tipsa oss anonymt

Har du blivit utsatt?