Siffrorna för 2012 bygger på prognoser från Konjunkturinstitutet och Försäkringskassan och gäller relativ fattigdom, som är det gängse EU-begreppet, där gränsen för fattigdom är 60 procent av medianinkomsten.
Genom att mäta relativ fattigdom kan man spegla de klyftor som finns även i mycket rika länder. Varje år har Vänsterpartiet låtit Rut uppdatera hur den svenska fattigdomen ser ut.
I Sverige låg år 2003 384 000 hushåll under fattigdomsgränsen mot 704 000 i år.
Sedan 2006 har fattigdomen ökat betydligt snabbare bland kvinnor än män. Mellan 2011 och 2012 sjunker dock antalet kvinnor under fattigdomsgränsen från 487 000 till 459 000.
- Fortfarande lever 120 000 fler kvinnor i fattigdom än 2006. De tvingas leva på 10 682 kronor i månaden och det är inte lätt. Det är framförallt kvinnorna som har fått betala ett högt pris för regeringens politik, säger Vänsterpartiets ekonomisk-politiska talesperson Ulla Andersson.
Sammanlagt befinner sig 1,1 miljoner eller 12,1 procent av svenskarna på eller under den nivån.
- Det är skamligt att den gruppen inte alls finns med i debatten, säger Andersson.
I undersökningen har också den absoluta fattigdomen mätts, utifrån socialbidragsnormen.
Den absoluta fattigdomen har varit relativt konstant under åren, men andelen har sjunkit något jämfört med 2003 oavsett om man mäter hushåll, män kvinnor eller barn. För barn ligger siffran på som lägst 5,9 procent år 2007 till som högst 7,5 procent år 2005. 2012 beräknas den bli 6,7.
Antalet barn i familjer som fått ekonomiskt bistånd var 151 000 år 2005, mot 119 000 år 2007. Därefter steg antalet under några år. I år beräknas antalet till 135 000.
Medianlönen låg 2010 på 25 300 kronor. Sedan dess bör den ha stigit till närmare 26 000 kronor. 60 procent av det, som alltså utgör fattigdomsgränsen i rut-rapporten, är ungefär 15 550 kronor i månaden.
Medianlönen är den mittersta lönen bland löntagarna.
Snittlönen låg 2010 på 28 400 kronor.
Hans Swärd, professor vid Lunds universitet som forskar om fattigdom, tycker det är svårt att uttala sig om minskningen eftersom den gäller ett enskilt år och dessutom bygger på prognoser.
- Det kan tyda på att klyftorna mellan dem som har minst och dem som har mest tillfälligt bromsats upp. Men prognoser är osäkra och jag har svårt att spekulera i vad förändringen kan bero på.
Konjunkturinstitutets prognoschef Jesper Hansson har lite svårt att tro att den relativa fattigdomen skulle minska just i år även om myndigheten själv inte räknat på det.
Enligt KI:s prognoser förväntas den disponibla inkomsten öka mindre i år än i fjol. Samtidigt utvecklas sysselsättningen klent och arbetslösheten bedöms öka i år.
- Jag har lite svårt att förstå hur de kommit fram till det, även om det kan vara rätt i alla fall, säger Hansson.
