Sedan i mars har nya trafiksäkerhetskameror placerats ut runt om i landet. Utöver de 700 som sätts upp i år är fler redan på gång. Pengar för ytterligare cirka 50 kameror har beviljats och Ingemar Skogö, Vägverkets generaldirektör, tror att kamerorna kommer att vara runt 1 000 stycken om ett par år.

Med en satsning på övervakning hoppas Vägverket och polisen att antalet döda och svårt skadade i trafiken ska minska. På det stora trafiksäkerhetsseminariet
i Tylösand förra veckan var experterna eniga: för höga hastigheter är ett av de största problemen på de svenska vägarna där 440 människor omkom i olyckor förra året.
– Det är den enskilt viktigaste frågan. Den stora utmaningen är att hitta vägar för att få folk att förstå sambandet mellan hastigheter och risker, säger Ingemar Skogö.

Men de nya kamerorna fångar inte bara fortkörare. Ett antal böter har utfärdats efter att olovlig körning, oskattade fordon och bilar med körförbud upptäckts.
– Det blir fler brott än hastighetsöverträdelser. Kameran tar bild på registreringsskylten och föraren. Om det till exempel visar sig att det är bilägarens son som kör och han inte har körkort hanterar man den biten också, säger Sven-Olof Hansson, chef för Rikspolisstyrelsens enhet i Kiruna.

Rikspolischef Stefan Strömberg tror att kamerorna kan vara användbara även i spaning efter fordon som kan kopplas till andra brott som värdetransport- eller bankrån.
– Förutsatt att det sker under reglerade former ser jag en möjlighet i att använda systemet vid behov, till exempel i spaning efter vissa fordon. Vad jag har förstått används det mycket i England. Men det är viktigt att det är tydligt var gränsen går, så att folk inte övervakas i onödan, säger han.

SvD kunde i höstas berätta om hur polisen i Nacka utanför Stockholm begärt ut bilder från kamerorna som satts upp inför försöket med trängselskatt. Då gällde det misstänkt människorov och polisen ville kartlägga den försvunne mannens bil.
Enligt Stig Luttinger, jurist på Vägverket, har polisen sedan dess begärt ut bilder ett tiotal gånger.
– Det har varit i samband med värdetransportrån, grov mordbrand, misshandel och bedrägerier. Det har handlat om grov brottslighet och förutsättningen för att vi ska lämna ut bilder har varit att följden ska vara fängelsestraff, säger han.

Enligt Sven-Olof Hansson på Rikspolisstyrelsen finns det dock en tydlig skillnad. Hastighetskamerorna plåtar bara dem som för för fort, något annat är systemet inte konstruerat för.
– De måste ha mer bråttom än vad som är lagligt för att vi ska kunna få bild på dem, säger han.
Det måste vara skäligt och viktigt om polisen ska ta del av kamerabilder. Det betonar Göran Gräslund, generaldirektör på Datainspektionen. Han har länge efterlyst en instans i samhället som kan ha en överblick över den växande kameraövervakningen.
– Med tanke på utvecklingen under de senaste åren har vi ett behov av ett samlat grepp över vad som händer i landet, säger han.

Anna Careborg
08-13 53 12, anna.careborg@svd.se