Undersökningen är en förhållandevis rak jämförelse mellan de studenter som registrerades på en kurs i högskolans grundutbildning år 2000, och motsvarande grupp 2006.

På flera punkter så är likheterna stora men det finns skillnader, och en av de tydligaste förskjutningarna är frågan om hur studenterna finansierar sin utbildning. År 2000 tog 58 procent av dem både bidrag och studielån. Sex år senare hade den gruppen minskat med nästan tio procentenheter.

– Det tycks finnas en mindre benägenhet att ta lån, det stämmer. Vad det beror på är någonting som vi faktiskt tänker studera närmare framöver, säger Anders Flodström, universitetskansler vid Högskoleverket.

Bilden bekräftas av Centrala Studiestödsnämnden, CSN, som ser en liknande förändring. Allt färre väljer studielån, och utvecklingen har inte stannat av sedan 2006.

En tänkbar förklaring, som också nämns i rapporten, skulle kunna vara den ökade andelen deltidsstuderande. Bland dessa har åtta av tio inget studiestöd över huvud taget.

Men med i ekvationen finns också det frifall som vevats om och om igen de senaste månaderna: finanskrisen. År 2000 var arbetsmarknaden nämligen betydligt mycket kärvare än 2006, och om man ska tro Anders Flodström så kommer de stundande ekonomiska svårigheter få en liknande effekt.

– Vi förväntar oss en omställning den närmaste tiden. Det är samma mönster som tidigare: när konjunkturen viker tar folk tillfället i akt att förbereda sig för när den vänder uppåt igen. Man vidareutbildar sig helt enkelt, säger han.

– Det är ju bara spekulationer än så länge men vi kommer nog få se en ökning av antalet studenter som tar lån de närmaste åren. När arbetsmarknaden bromsar in så blir heltidsstudier ett naturligt alternativ, säger Anders Flodström.