Sedan 2004 har Folkhälsoinstitutet, FHI, frågat svenska folket hur det mår i en rad avseenden. Över 11 100 personer svarade i fjol och resultaten om psykisk hälsa är nu klara.
Det psykiska välbefinnandet är sämst hos Stockholmarna. Bäst känner sig männen i Västerbotten, Västernorrland och Dalarna. Bland kvinnorna mår de i Värmland bäst.
I princip alla symtom på psykisk ohälsa har minskat under fyraårsperioden: svår ängslan, oro och ångest, svåra sömnproblem, stress, huvudvärk och trötthet. Framför allt märks den positiva utvecklingen för kvinnor. Männen har genomgående färre besvär än kvinnorna men även de har förbättrat sin psykiska hälsa under perioden.
–Den tidigare högkonjunkturen bidrar förstås till förbättringen. Men jag tror det är i kombination med att uppmärksamheten och insatserna mot psykisk ohälsa har skärpts sedan man sett hur den ökat kraftigt sedan 90-talet, säger Sarah Wamala, generaldirektör för FHI.
Hon befarar dock att den ekonomiska krisen ska bryta utvecklingen. Även Katarina Paulsson, utredare på avdelning för analys och uppföljning, varnar för alltför optimistisk tolkning av statistiken.
–Trenden är att det går åt rätt håll. Men vi vet att det kan vända ganska snabbt. Vår enkät besvarades förra våren. Sedan dess har ju lågkonjunkturen slagit till, påpekar hon.
Eventuella effekter av de dåliga tiderna kanske inte heller kommer att märkas i svaren på den nya enkät som genomförs nu i vår.
–Man vet från tidigare att dippen i form av psykisk ohälsa kommer med viss fördröjning efter en lågkonjunktur. Så såg det ut efter förra stora lågkonjunkturen i början av 90-talet, säger Katarina Paulsson.
Av folkhälsoenkäten framgår tydligt att den som är arbetslös eller har sjuk- och aktivitetsersättning mår sämre än den som yrkesarbetar. Även ekonomisk utsatthet visar sig i fler psykiska symtom.
Enkäten bekräftar också bilden från andra undersökningar senare år av att unga kvinnor (16-29 år) mår allra sämst:
•43 procent av dem uppger svåra besvär av ängslan, oro eller ångest.
•21 procent känner sig ganska eller mycket stressade.
•27 procent har nedsatt psykiskt välbefinnande.
•22 procent har haft självmordstankar och 8 procent har försökt ta sitt liv.
Sven Bremberg, ansvarig för barn- och ungdomshälsa inom FHI, oroar sig för hur de redan utsatta ungdomsgrupperna ska påverkas av den ekonomiska utvecklingen.
–Ännu har inte ökad arbetslöshet, besparingar i försäkringssystem och kommuner hunnit påverkat människors livsvillkor till fullo. Men vi vet att konjunktursvängningar påverkar den psykiska hälsan och att ungdomar har svårast att hävda sig när det blir arbetsbrist.
Sarah Wemala framhåller vikten av att intensifiera de insatser riktade till yngre som redan pågår.
–Vi har bland annat vårt regeringsuppdrag att arbeta med föräldrastöd. Att satsa på ett bra samspel mellan föräldrar och barn tror jag kan få effekt på barnen psykiska hälsa på sikt. Vi fokuserar också mycket med skolan och ett förebyggande hälsoarbete, säger hon.
När det gäller tankar på eller försök till självmord har det legat på en hög men relativt stabil nivå under de fyra enkätåren, både för hela gruppen och för de yngre. I hela befolkningen svarade i fjol 14 procent av kvinnorna och 10 procent av männen att de haft självmordstankar och 5 respektive 3 procent hade också försökt begå självmord.
Även här finns ett samband med arbetslöshet och ekonomisk utsatthet. Annika Engström
