På hur många sätt kan man passera en tunnelbanespärr? Många är svaret - det behöver man bara uppehålla sig en kort stund utanför spärrlinjen för att fatta. Och detta trots att SL nu tar till nya grepp för att eliminera olyckor och få fler att gå rätt. En färgglad stegmärkning på golvet framför spärren visar var resenärena ska ställa fötterna när biljetten läggs fram. INNAN hen kliver in i själva spärrområdet. Det är det som är knepet, förklarar Anders Sköld, projektledare för spärrlinjeprojektet på SL.

– Man ska stå där innan man kastar sig in i spärren. Det här är aldrig något problem när det är lite folk, säger Anders Sköld.

Framför tunnelbanespärrarna på Stadshagens t-banestation är nu stora pedagogiska skyltar fastklistrade. På golvet i form av markeringar för fötterna. En skylt symboliserar en ensam vuxen person med jättefötter, en annan en person med sällskap - av ett barn och en hund - av markeringarna att döma.

Siv Tuer som just kommer upp ur tunnelbanan med dottern Agnes i vagnen, förklarar hur hon uppfattar informationen.

– Jag förstår att jag ska ha barnet på vänster sida och hunden till höger och att man inte ska stå framför varandra. Men jag förstår i och för sig inte varför det är just i den ordningen, säger Siv Tuer.

Hon har själv råkat ut för olyckor i spärren, då dörrrarna slagit igen för tiden.

– Man har blivit klämd, över höfterna och det gör ont. Men jag har inte haft något problem med barnvagnen för då går man genom den stora ingången.

LÄS MER: Lättare planka med säkrare spärrar.

När SL i dag samlat en försvarlig mängd personal för att förklara sin nya informationinsats på stationerna passerar både plankare obehindrat och människor som har klara problem att ta sig genom spärren.

– Vi har bara haft skyltningen uppe i tre timmar. Men det är först efter testperioden som vi vet vad som funkar, säger Thomas Silvander, ansvarig för intäktssäkring på SL.

Testperioden med den nya skyltningen ska pågå i ungefär en månad på de tio mest drabbade stationerna. Efter uppmärksamheten kring olyckor i spärrarna har SL ägnat tid åt att studera resenärernas beteende i spärrarna. Och kommit fram till att klämolyckorna inträffar i tre situationer:

• en resenär passerar en vanlig spärr i sällskap med ett barn eller en hund, eller med en väska i handen.

• en resenär försöker skynda igenom medan spärren är öppen av föregående resenär.

• en resenär står för långt in i spärren och den öppnar inte.

De nya glasspärrarna började installeras i SL-trafiken för tio år sedan. Ett av huvudsyftena är att minska fuskåkningen i trafiken. Under tiden som SL försöker komma tillrätta med olyckorna kommer de nya spärrarna att fortsätta installeras. Studier som SL gjort har bland annat lett till SL nu ställer om alla spärrar till längre intervall, vilket i sig ökar möjligheten till plankning.

När installationen är klar i slutet av nästa år är den beräknade slutnotan 210 miljoner kronor. Frågan är vilka tester som gjorts innan.

– Det görs omfattande tester när vi köpte dem i en viss miljö. Men det är en annan sak när man kör skarpt, säger Suss Forssman Thullberg, kommunikationschef på SL.

LÄS MER: SL vill ha slut på biljettförsäljningen i t-banan.

LÄS MER: ”Ta bort spärrarna i T-banan”