Efter en gemensam granskning kunde SvD och Sveriges Radios Eko-redaktion igår berätta om hur svenska lammproducenter satsar på att föda upp snabbväxande lamm inomhus. Lammen föds efter jul och slaktas inför påsk, utan att någonsin få gå ut. Traditionellt föds lammen i mars och slaktas på hösten efter en sommar på grönbete.
Uppgifterna fick både politiska partier och miljöorganisationer att reagera.
Nu kan SvD berätta att flera uppfödare använder ett holländskt preparat som innehåller syntetiskt progesteron, ett kvinnligt könshormon som används för att styra tackornas brunst.
–Den är en tampong som simulerar dräktighet. Med hjälp av preparatet kan man nollställa djurens ägglossningscykel så att alla sedan kan bli dräktiga samtidigt, säger Henrik Holst vid Läkemedelsverket.
Preparatet heter Chronogest och marknadsförs av företaget Intervet. Det är ett licenspreparat vilket innebär att det inte godkänts och säkerhetsprövats av svenska myndigheter, men väl av andra länders myndigheter som Sverige accepterar, i det här fallet Holland.
Veterinärer som vill skriva ut preparatet måste ansöka och betala för en licens hos Läkemedelsverket. Licensen måste förnyas varje år och kan antingen gälla för en enskild veterinär eller för en klinik.
Sedan preparatet först godkändes i Holland 1998 har sammanlagt 41 ettåriga licenser beviljats i Sverige. Läkemedelsverket har tagit fram uppgifter åt SvD som visar att åtta licenser beviljades under 2009 vilket tyder på en klar ökning.
Jordbruksverket har den senaste veckan snabbutrett frågan.
–Jag kan bekräfta att det här dykt upp och att det används på upp till tio gårdar. Det finns ett godkänt preparat och det finns ett antal veterinärer som fått licens att skriva ut det, säger Agneta Carlsson Nordström på Jordbruksverkets enhet för idisslare och gris.
I Sverige är det förbjudet att använda hormoner i tillväxtsyfte. Däremot är det genom en anpassning till de gemensamma EU-reglerna inte förbjudet att använda hormoner för att styra djurens brunst. Användningen av hormoner, och dess effekter i miljön, är däremot omtvistad och kontroversiell och uppfödare av nötboskap har frivilligt sagt nej till liknande användning.
Sten-Olof Dimander som är vd för Svenska Djurhälsovården, som ägs av slakterinäringen, säger att han inte känner till om Chronogest används.
–Jag känner till preparatet men jag kan inte säga om det används, hur mycket och i vilket syfte. Jag kan försöka ta reda på det men här och nu vet jag inte, säger Sten-Olof Dimander.
Han framhåller däremot statistik från Livsmedelsverkets besiktningsveterinärer som visar att innelammen är vid god hälsa.
–Snarare ser vi mer hälsoproblem på de djur som går ute i form av parasiter och fotröta, säger Sten-Olof Dimander.
Djurskyddet Sverige är däremot starkt kritiskt till den nya produktionsformen som vuxit fram snabbt i Sverige.
–Vi tar avstånd ifrån det och tycker att det är oroande. Tankarna går till intensiv kycklingproduktion. Vi är inte där än men risken är att det här bara är början, säger Djurskyddets ordförande Sven Stensson.
Djurskyddet är även starkt negativt till den embryoöverföring, som Ekot och SvD berättat om, där tackor insemineras med titthålskirurgi.
–Det naturliga sättet är alltid det bästa. Det här är också en avart som känns fel. Fåren klarar och mår bra av att föröka sig på vanlig väg men det är väl dyrare och då väljer man istället en metod som orsakar lidande, säger Sven Stensson.
Gun Rundquist vid Naturskyddsföreningen vill se mer lamm, men sådana som betar gräs. Föreningen rekommenderar lammkött eftersom det bidrar till öppna lanskap och biologisk mångfald.
–Idisslare ska äta gräs, inte kraftfoder. De försvarar sin plats genom att livnära sig på växter som inte människan kan tillgodogöra sig direkt.
