Falsk flodvågsbild 1. Bilden är tagen i östra Kina när tidvatten slår in över vågbrytaren.
”Äntligen förstår jag hur hemskt det var”, skriver läsare och tipsar om bilder som cirkulerar över världen på internet. Skräckinjagande bilder på jättevågor lika höga som höghus och på människor som flyr framför en skummande tsunami-vägg. Eller?
- Vi har erbjudits de här bilderna men avstått. Vi tyckte inte att de såg äkta ut, de saknade upphovsman och kom inte från kända leverantörer, berättar Joakim Ståhl, chef för Svenska Dagbladets bildredaktion.
Fotografierna har dock slunkit in i åtminstone en handfull andra tidningar och tv-kanaler världen över, enligt danska Pressefotografførbundets hemsida som varnar för bluffbilderna.
- Det visar bara hur svårt och oftast omöjligt det är att avslöja falska fotografier om inte avsändaren har lagt in några hänvisningar, konstaterar Anna Dahlgren som snart doktorerar vid Stockholms universitet på en avhandling om digitalt bearbetade fotografier.
Användningen av manipulerade bilder har ökat under hela 1990-talet.
- När programmet photoshop kom för snart femton år
sedan var det mycket dyrt och användes bara av specialister. I dag finns det att köpa för hemmadatorn. Vem som helst kan förändra foton, konstaterar Anna Dahlgren.
Falska fotografier har dock alltid funnits, påpekar hon. Klassiskt exempel är när sovjetiska ledare som fallit i onåd plötsligt försvann från gamla gruppbilder.
SvD:s fotochef blev misstänksam när han upptäckte att de flyende människorna på tsunamibilden såg glada ut. Och var kineser. Bilden visade sig vara två år gammal och tagen i Hangzhou där tidvattnet ibland blir så högt att det blivit en organiserad turistattraktion.
På bilden med den höghushöga vågen anade han en skarv mellan motiven, han gissar att en filmvåg klippts in.
Kanske är det förhoppningen om att kunna sälja bilden dyrt som fått människor att framställa tsunamikatastrofen ännu värre än den var.
- Manipulerade fotografier kan också fylla en funktion för att levandegöra något som inte går att illustrera, både händelser och upplevelser. Det är inte dåligt om man bara tydligt berättar vad man gjort, säger Anna Dahlgren.
