Den åtalade fälls för grovt mutbrott 2003 då han var chef på kommunala bostadsbolaget Poseidon.

Han åtalades i mitten av januari misstänkt för att ha tagit emot tegel värt 85 000 kronor.

Statsåklagare Nils-Eric Schultz gjorde i sin stämningsansökan gällande att mannen fått närmare 24 ton tegel från en leverantör för att användas till den villa han höll på att bygga i Torslanda på Hisingen.

Detta skedde under våren 2003, då begreppet grov bestickning inte fanns i lagboken. Den rubricering som fanns var enbart bestickning, men eftersom detta brott preskriberas redan efter fem år slapp leverantören åtal.

Däremot fanns grovt mutbrott bland paragraferna, vilket nu blev åtalspunkten.

Statsåklagaren yrkade under rättegången i mars på fängelse för mannen, som hela tiden har nekat till brott.

Han har hävdat att han betalt för teglet, men att ”man tydligen tyckt att jag betalat för lite”.

Tingsrätten anser att brottet ska bedömas som grovt eftersom chefen fick teglet i sin tjänsteutövning och tanken med handlingen var att han skulle favorisera bolaget senare. Mannen hade en särskild ställning i bolaget och hade ett övergripande ansvar för upphandlingarna.

Något annat straff än fängelse kan inte komma i fråga, enligt rättens bedömning. Straffet sätts vid minimigränsen, sex månaders fängelse, eftersom mannen kommer att mista jobbet. Ett antagande från rättens sida som redan bekräftats - beskedet om att han lämnar företaget kom i onsdags.

Muthärvorna i Göteborg ledde till att stadskansliet tog fram en handlingsplan för att motverka mutor och skapa en större öppenhet.

Bland annat föreslogs att en ny internrevision inrättas som kan göra stickprovskontroller hos kommunala bolag och myndigheter samt att en enhet inrättas som kan ta emot tips från personer som anonymt vill lämna uppgifter om oegentligheter.

När tingsrätten resonerar kring påföljdsfrågan lyfts kampen mot korruption och mutor fram.

Förekomsten av de här brotten utgör ytterst ett hot mot samhället och därmed mot alla medborgare, skriver rätten, och att bekämpa dem är därför i grunden ett arbete för att stärka och upprätthålla demokratin.

Därför anser tingsrätten att den förre chefens brott är av sådan art att inget annat än fängelse kunde komma i fråga.