Påstående

I en debatt i SVT:s Aktuellt den 22 mars sade centerledaren och näringsministern Annie Lööf:

”Konjunkturinstitutet sade att när man höjde ingångslönerna 2009 så fick Sverige 34 000 färre jobb, 34 000 färre jobb.”

Näringsministern fällde uttalandet cirka 26 minuter in i sändningen.

SvD Faktakollar

Debatten hölls apropå att Centerpartiet vill sänka ingångslönerna för alla. Det är, enligt partiet, en åtgärd som skulle göra att fler får arbete. I Sverige har vi inga lagstiftade minimilöner utan ingångslönerna bestäms av arbetsmarknadens parter och är olika beroende på bransch och yrke. Centerpartiets förslag är alltså en uppmaning till parterna.

Vi har inte sagt att det per automatik blir 34 000 färre jobb. Att gruppen växer innebär i sig inte att de alla skulle bli oanställningsbara just på grund av det.

Juhana Vartiainen, chef för Konjunkturinstitutets enhet för forskning och makroekonomiska studier

Enligt Annie Lööfs presschef, Johanna Martin, bygger uttalandet på uppgifter i Konjunkturinstitutets rapport Lönebildningen 2010.

I rapporten för Konjunkturinstitutet, KI, en rad resonemang om lönebildningen. Ett handlar om vad som händer om den uppskattade hypotetiska minimilönen eller ingångslönen höjs.

KI har utifrån ett antal kriterier gjort ett urval av personer som ska vara representativa för en större population. I gruppen ingår egenföretagare, anställda, sjukskrivna och arbetslösa.

Därefter har KI tittat på hur stor andel av gruppen som har en hypotetisk lön under minimilönen. Den hypotetiska lönen bygger dels på verkliga lönetal, dels på gissningar om vilken lön personer som exempelvis arbetslösa skulle ha utifrån vilken bakgrund de har.

I frågan om höjda minimilöner gör KI ett antagande att den skulle höjas med 900 kronor i månaden. Då skulle andelen som har en hypotetisk lön under minimilönen öka med 0,8 procentenheter, vilket motsvarar 34 000 personer när andelen räknas upp till den totala populationen som urvalsgruppen representerar, 4,2 miljoner personer.

KI påpekar att det är ”en fullständigt hypotetisk övning”.

– Annie Lööf tänjer mycket på det vi har sagt. Vi har inte sagt att det per automatik blir 34 000 färre jobb. Att gruppen växer innebär i sig inte att de alla skulle bli oanställningsbara just på grund av det, säger Juhana Vartiainen, chef för Konjunkturinstitutets enhet för forskning och makroekonomiska studier

Han påpekar än en gång att det är andelen som har en hypotetisk lön under minimilönen som växer i det teoretiska resonemanget och att det inte betyder att det automatiskt blir just 34 000 färre jobb.

I rapporten påpekar KI att det exempelvis finns egenföretagare som arbetar trots att de tjänar mindre än minimilönen. Det kan också gälla en del löneanställda som vars lön är lägre än den avtalsenliga lönen.

Slutsats

I sitt uttalande hänvisar Annie Lööf till Konjunkturinstitutets rapport. Det KI gör är att föra ett teoretiskt resonemang om vad som händer om minimilönen skulle höjas med 900 kronor. KI konstaterar att då skulle andelen i urvalsgruppen som har en hypotetisk lön under minimilönen ökar med 0,8 procentenheter. Omräknat till den populationen, som gruppen representerar, 4,2 miljoner personer, är det 34 000 personer. Ki räknar alltså inte på antalet jobb.

Annie Lööf hävdade i debatten att KI påstått att Sverige fick 34 000 färre jobb. Det finns inget stöd i rapporten för det uttalandet. Därför får hon rött ljus av Faktakollen.

Så här skriver Annie Lööfs pressekreterare Jonas Pettersson i ett mejl till SvD:

”Det blir en semantisk fråga. Vad som framgår i Konjunkturinstitutets räkneexempel är att höjning av minimilönerna ledde till att omkring 34 000 personer inte var anställningsbara till den nya lönen. Detta fick Konjunkturinstitutet själva att uppmana parterna att vara försiktiga med höjningar av minimilönerna. Det visar med all önskvärd tydlighet på problemet.”

Det förändrar inte Faktakollens bedömning. Vi vill också påminna om vad Konjunkturinstitutets Juhana Vartiainen säger högre upp i artikeln.