PÅSTÅENDE

Fredrik Reinfeldt.

Fredrik Reinfeldt.

Foto: SCANPIX (ARKIVBILD)

Statsminister Fredrik Reinfeldt svarar i Agenda (se 13.24 in i klippet) på om Moderaternas skärpta krav för inträde i a-kassan gjort att fler får försörjningsstöd och om M börjar bli ett bidragsparti:

– Över tid ligger det (försörjningsstödet) ganska stabilt vill jag säga. (...) Det är till och med så att försörjningsstödet var ett mycket större problem om man ser till 1990-talet. Det var väsentligt fler som levde av försörjningsstöd då än vad som gör det nu.

SvD kommer att kontrollera hur många som har varit beroende av försörjningsstödet, från 1990-talet till nu.

SVD FAKTAKOLLAR

Definition:

Till att börja med: vad är försörjningsstödet?

Den som har svårt att på egen hand klara sin försörjning kan få försörjningsstöd. Försörjningsstödet ingår i något som heter ekonomiskt bistånd – det som tidigare kallades socialbidrag.

Ekonomiskt bistånd är ekonomiskt stöd enligt socialtjänstlagen. Det utbetalas dels i form av försörjningsstöd, dels som stöd till ”livsföringen i övrigt”, exempelvis kostnader för sjuk- eller tandvård.

2010 utgjorde försörjningsstödet cirka 80 procent av det ekonomiska biståndet.

Försörjningsstödet baseras på riksnormen samt på kostnader utanför denna som bedöms vara skäliga. (Här kan du läsa om riksnormen och här finns Socialstyrelsens kartläggning av skälig levnadsnivå.)

I Socialstyrelsens publikation ”Frågor och svar om ekonomiskt bistånd” finns ytterligare information.

Antalet mottagare:

Fredrik Reinfeldt säger att ”det var väsentligt fler” som levde av försörjningsstöd på 1990-talet än vad det är nu. Statsministern syftar alltså på antalet.

Socialstyrelsen har statistik över antal biståndstagare perioden 1990–2010. Enligt denna var antalet biståndsmottagare som högst 1996 då 721 040 personer fick ekonomiskt bistånd. Perioden 1993–1998 översteg antalet konstant 600 000.

Det lägsta antalet biståndsmottagare noterades 2007 med 378 552 personer. Därefter har antalet åter ökat och låg 2010 på 437 050 personer.

Ännu är skillnaden stor jämfört med 1990-talet. Fredrik Reinfeldt har alltså helt rätt i sitt påstående.

Även räknat i andel av befolkningen (18–64 år) får han fullt godkänt i sitt påstående: 1996 utgjorde andelen biståndshushåll 10,3 procent. 14 år senare, 2010, var motsvarande siffra 6,5 procent.

Mer finns att läsa i Socialstyrelsens årsstatistik för 2010.

Utbetalade belopp:

Statsministern talade i intervjun om antal personer beroende av försörjningsstöd, men i nästan all samlad statistik lyfts utbetalade belopp upp som det primära. Faktakollen väljer därför att ge en bild av hur det ser ut även i kronor och ören.

Frågan som följer är sålunda om kommunernas utgifter för det ekonomiska biståndet var större på 1990-talet än nu? Svaret är att ja – kostnaderna var högre då.

Allra högst var de 1997 då 14,6 miljarder kronor utbetalades (i 2010 års penningvärde). I stort kan sägas att kostnaderna var högre 1994–1999 än vad de är nu – även om de åter börjat stiga.

Statsminister Fredrik Reinfeldt får alltså rätt i sitt påstående även sett till absoluta belopp.

Noteras bör dock att efter en minskning av utbetalat ekonomiskt bistånd under början av 2000-talet så har siffrorna åter stigit. Senast noterade summa – från 2010 – uppgår till 11,6 miljarder kronor.

(Här finns Socialstyrelsens statistik över utbetalat ekonomiskt bistånd. Egna sökningar, även länsvis, går att göra i Socialstyrelsens statistikdatabas.)

FÖRSÖRJNINGSSTÖDET SOM MÅTT

Det är lätt att använda antal personer som lever på försörjningsstöd som en temperaturmätare på hur det är ställt i samhället. Men Åke Bergmark, forskare på institutionen för socialt arbete vid Stockholms universitet, menar att det inte nödvändigtvis är en bra måttstock.

En anledning är att stödet kan vara olika lätt eller svårt att få vid olika tidpunkter. Exempelvis tror Bergmark att det ”nog var lättare att kvala in” för försörjningsstöd säg, 1985, än vad det är nu:

– Har man ingen inkomst så har man ingen inkomst, då bedöms man i högre grad som berättigad till stöd. Men om man tjänar egna pengar så visar aktuell forskning att gränsen är högre satt just nu; då är stödet svårare att få.

Konsekvensen blir att antalet bidragsberoende synes lägre än tidigare, trots att fler kanske sökt – och med 1985 års måttstock också skulle ha fått det.

Elis Envall, utredare vid Socialstyrelsen, instämmer i resonemanget om att sökande bör vara relativt sett ”fattigare” i dag än på 1990-talet för att få ekonomiskt bistånd:

– Det kan nog vara så att det är viss skillnad om man ligger just över gränsen. Det kan ha blivit svårare att kvalificera sig för bidrag, säger han.

ORSAKER TILL BISTÅNDSTAGANDE

Då statsministern uttalade sig om försörjningsstödet påstod han – riktigt – att fler personer var beroende av det på 1990-talet än nu. Frågan som följer är varför siffrorna var så höga då?

Svaret kommer inte att vara relevant då Faktakollen ska bedöma Reinfeldts uttalande, men det kan vara intressant för den som vill förstå bakgrunden samt hur det ekonomiska biståndet kan spegla utvecklingen i samhället.

Konjunkturen:

Samtliga experter – tjänstemän och forskare – som SvD talat med är överens om att det ekonomiska biståndet följer konjunkturen. Ju djupare lågkonjunktur, desto fler personer som behöver försörjningsstöd.

– Konjunkturen och tillgången på arbeten är de mest styrande orsakerna. Det är framför allt där vi ser det totala biståndsmottagandet förändras, säger till exempel Anette Agenmark som är utredare vid Socialstyrelsen.

Men hon har ett tillägg:

– Även konstruktionen och kvalifikationskraven inom sjuk- och arbetslöshetsförsäkringarna har betydelse.

Arbetslöshet:

Då statsministern uttalade sig om försörjningsstödet skedde det i ett sammanhang där bidragsberoendet diskuterades. Allt fler är nu på väg att bli beroende av stöd eftersom regeringen har skärpt kraven för inträde i a-kassan, löd tesen.

Precis som vi tidigare varit inne på så är konjunkturen den allra viktigaste förklaringen till antalet personer som tvingas leva på ekonomiskt bistånd. Vi befinner oss visserligen i en ekonomisk kris även nu, men det är stor skillnad jämfört med den nedgång vi såg på 1990-talet – det är experterna ense om.

– Arbetslösheten var högre, vi hade en bostadskris och hushållen var inte lika förmögna då som nu. Dessutom var statens finanser sämre, flera åtgärder vidtogs för att sanera ekonomin, säger Gunilla Nyström, privatekonom på SEB.

Hur orsakerna till att människor tvingas söka hjälp ser ut – på individnivå – finns det bara statistik över för ett enda år: 2010. Före det noterades inte det som på myndighetsprosa kallas för försörjningshinder.

I befintlig statistik över 2010 syns att arbetslöshet var vanligaste skälet (38 procent) till att personerna i fråga inte kunnat försörja sig själva. Därefter följer arbetshinder av sociala skäl (10 procent) och sjukskrivning med läkartyg (7 procent).

Hur stor andel av bidragstagarna som under 1990-talet sökte stöd på grund av arbetslöshet vet man inte. Sittande regeringens förda politik – med höjda trösklar till a-kassan – har ofta fått kritik för att öka bidragsberoendet.

Att höjda trösklar till a-kassan skulle påverka antalet bidragstagare är flera av de forskare som SvD talat med överens om. Enligt Socialstyrelsen har det än så länge inte gett avtryck i statistiken på nationell nivå, även om kommunerna har börjat märka en skillnad.

Det är en beskrivning av verkligheten som även Åke Bergmark, forskare på institutionen för socialt arbete vid Stockholms universitet, kan instämma i:

– Effekterna av a-kassans ändrade regler är relativt färska. Någon nationell data finns ännu inte, men kommunerna ser en tydlig tillströmning av arbetslösa som inte får ersättning från a-kassan. Det kommer att synas även på nationell nivå eftersom försämringarna är så påtagliga, om det råder inga tvivel.

Flyktingströmmen:

Flera forskare samt handläggare vid både Stockholms stads statistikkontor och Socialstyrelsen påpekar att 1990-talets kostnader för ekonomisk bistånd ökade extra till följd av att Sverige tog emot många flyktingar från forna Jugoslavien.

Enligt Migrationsverket rör det sig om drygt 100 000 före detta jugoslaver som fick ett nytt hemland i Sverige. (Här finns mer exakta siffror.)

Nyanlända flyktingar får något som kallas för introduktionsersättning, vilken räknas in i det ekonomiska biståndet. Enligt experterna skulle denna ersättning ha bidragit till att driva upp siffrorna under 1990-talet.

Faktakollens beräkningar visar att introduktionsersättningen på 1990-talet uppgick till mellan 214 och 577 miljoner kronor (ej omräknat i dagens penningvärde).

Sedan 2007 har beloppen varit betydligt högre: 1,3–1,6 miljarder kronor.

Här skulle man alltså kunna dra slutsatsen att 1990-talets flyktingvåg inte kan anses påverka nivåerna av utbetalat ekonomiskt bistånd något mer då än vad det gör nu – snarare tvärtom.

Men, vilket Socialstyrelsens handläggare påpekar, under 1990-talet var kommunerna dåliga på att särredovisa introduktionsersättningen. Belopp som senare noterades under den särskilda kolumnen klumpades tidigare alltför ofta ihop med övrigt bistånd.

Följaktligen blir det svårt att avgöra exakt hur mycket 1990-talets flyktingström faktiskt påverkade nivåerna på det utbetalade ekonomiska biståndet.

Socialstyrelsens slutsats är att de höga beloppen under 1990-talet berodde på den ekonomiska krisen med påföljande arbetslöshet – i kombination med hög flyktinginvandring.

SÅ HAR STÖDET FÖRÄNDRATS

Fredrik Reinfeldt argumenterade i Agenda för att situationen skulle vara något bättre nu än på 1990-talet eftersom fler var beroende då. Men Faktakollen har tittat närmare på utvecklingen av det ekonomiska biståndet och kommit fram till att antalet inte säger allt.

Under de senaste åren har kvaliteten på försörjningsstödet försämrats. Nedan följer en beskrivning av hur utvecklingen har sett ut.

Längre bidragstider:

En markant skillnad jämfört med 1990-talet är att de som nu är beroende av försörjningsstöd tvingas gå på bidrag under längre tid.

1997 – då kostnaderna för stödet alltså var som allra högst – var antalet biståndsmånader i medeltal 5,7. 2010 hade motsvarande siffra stigit till 6,4.

– De genomsnittliga bidragstiderna har blivit markant mycket längre. I början av 1990-talet låg snittet på 4,3 månader, säger Åke Bergmark.

… ger högre totalsummor:

Likaså har de summor som utbetalats totalt till det genomsnittliga hushållet blivit allt högre. 1997 fick varje hushåll i snitt 37 631 kronor räknat i 2010 års prisnivå. 2010 låg snittsumman på 46 901 kronor.

Åke Bergmark ser ökningen och de längre utbetalningstiderna som ett tecken på att försörjningsstödet blivit en mer betydelsefull försörjningskälla för stora grupper.

– Det i sig är ett uttryck för en ökad marginalisering, säger han.

Svårare att leva på:

Ytterligare en väsentlig skillnad jämfört med 1990-talet är att försörjningsstödet blivit allt svårare att klara sig på.

– Försörjningsstödet förändrades 2007 då man började använda sig av indexuppräkning av riksnormen. Efter det baseras inte längre riksnormen direkt på de mätningar och beräkningar som Konsumentverket gör, säger Elis Envall, utredare vid Socialstyrelsen.

Följden har blivit att delar av riksnormen – exempelvis posten livsmedel – i vissa åldersgrupper ligger betydligt under gällande beräkningar för vad människor i allmänhet behöver, enligt Envall:

– Beloppen har alltid varit låga motsvarande det nödvändiga, men sedan en tid ligger de alltså betydligt under vad Konsumentverket har beräknat som nödvändigt. Detta är naturligtvis oroande.

Här kan du läsa mer om Socialstyrelsens beräkningar om skälig levnadsnivå.

… och längre till ”normalsvenskens” nivå:

Inte nog med att försörjningsstödet har blivit svårare att klara sig på, normen för hur högt det ska vara har dessutom distanserats från medelinkomsttagaren.

– I förhållande till hur normalsvensken lever så blir bidragstagaren fattigare och fattigare för varje år som går, säger Björn Halleröd, professor i sociologi vid Göteborgs universitet.

SEB:s privatekonom Gunilla Nyström konkretiserar påståendet:

– De personer som får försörjningsstöd lever på ungefär lika stora reala belopp nu som på 1990-talet. Men för medelhushållet så har den disponibla inkomstökningen (räknat på 2010 års nivå) mellan 1995 och 2010 legat på 49 procent, säger hon.

SLUTSATS

Antalet bidragstagare var högre på 1990-talet än nu, om det råder inga tvivel. Men efter att ha sjunkit stadigt fram till 2007 ökar antalet nu igen.

Då antalet personer med ekonomiskt bistånd var som störst, 1996, uppgick de till drygt 721 000. 2010 var motsvarande siffra drygt 437 000 personer.

Socialstyrelsens slutsats är att det höga antalet bidragstagare under 1990-talet berodde på den ekonomiska krisen med påföljande arbetslöshet i kombination med hög flyktinginvandring.

Något som inte syns i statistiken är hur det ekonomiska biståndet har förändrats – i forskarnas ögon negativt:

– Bidragstiderna har blivit genomsnittligt längre sedan 1990-talet.

– De totala snittbeloppen till hushållen har ökat, vilket tyder på att beroendet har ökat för många bidragstagare.

– Stödet har blivit svårare att få; bedömningen är alltid individuell, men forskning visar att man måste vara ”fattigare” i dag än på 1990-talet.

– Stödet har blivit svårare att leva på. För vissa grupper ligger nivån på bidraget under de nivåer som Konsumentverket anser är skäliga.

FAKTAKOLLENS BEDÖMNING

Fredrik Reinfeldts påstående om att fler levde av försörjningsstöd på 1990-talet jämfört med nu är helt riktigt – statsministern får därför grönt ljus.

Det ekonomiska biståndet går till stor del hand i hand med konjunkturen, något som statsministern inte rår på. Dock finns alltså en rad faktorer som påverkat stödet på andra sätt, se under Faktakollens slutsats.