PÅSTÅENDE:

Det var i en intervju i Aktuellt från Almedalen den 3 juli som Claes Elfsberg frågade statsminister Fredrik Reinfeldt varför många ungdomar inte fått ett enda riktigt jobb under hans år vid makten. Frågan kom efter ett inslag om den kommun som har högt ungdomsarbetslöshet i landet, enligt Aktuellt.

Fredrik Reinfeldt inledde då ett resonemang kring vad som behöver göras med att säga: ”Sysselsättningen för unga har vuxit under år jag har haft makten att påverka”. Uttalandet gjordes drygt 16 minuter in i inslaget.

FAKTAKOLLEN GRANSKAR:

Det är Statistiska Centralbyrån (SCB) som står för den officiella arbetsmarknadsstatistiken i Sverige. Uttalandet i Aktuellt bygger enligt Fredrik Reinfeldts pressekreterare Markus Friberg på SCB:s Arbetskraftsundersökningar (AKU). Till gruppen unga räknas i statistiken de i åldern 15-24. Den tidsperiod Reinfeldt syftade på med ”de år jag har haft makten att påverka” är från 2006, då han tillträdde som statsminister, till och med 2011, som är så långt det finns helårsstatistik.

Man kan mäta sysselsättning på två sätt – i absoluta tal, som anger antalet sysselsatta inom befolkningsgruppen, eller i relativa tal – det som kallas sysselsättningsgrad. Men det menas hur stor andel av befolkningsgruppen som är sysselsatt.

Vi börjar med de absoluta talen. 2006 var 456 300 personer i gruppen 15-24 år sysselsatta. 2011 var den siffran 502 800. Antalet sysselsatta personer mellan 2006 och 2011 har alltså ökat med 46 500 personer. Skillnaden är statistiskt säkerställd. Det är alltså korrekt att antalet sysselsatta personer i gruppen har ökat. 



Hur ser det då ut med det andra måttet – sysselsättningsgraden? 2006 var andelen sysselsatta 15-24-åringar 39,9 procent. 2011 var sysselsättningsgraden 40,4 procent. Med blotta ögat ser det alltså ut som att sysselsättningsgraden ökat med 0,5 procentenheter. Men det är inte så enkelt att det föreligger en skillnad ute i samhället bara för att två siffror skiljer sig åt. 


– Du måste säkerställa att det finns en statistiskt säkerställd skillnad mellan skattningarna, annars kan du inte säga att det finns en förändring. Då kan den lika gärna bero på slumpen, säger Tommy Lindkvist, utredare vid Arbetskraftsundersökningarna på SCB.

För att ta reda på om skillnaden är statistiskt säkerställd tittar man på de så kallade osäkerhetstalen.

Här förklarar SCB hur osäkerhetstalen fungerar. (PDF)

För 2006 var osäkerhetstalet 1,0 och för 2011 0,9. Det betyder att den verkliga siffran för sysselsättningsgraden 2006 ligger någonstans mellan 38,9-40,9 och 2011 mellan 39,5-41,3.

Skillnaden ligger alltså inom den statistiska felmarginalen – det föreligger inte en statistiskt säkerställd skillnad och går inte att säga om sysselsättningsgraden har ökat eller inte. Den kan ha gjort det, men den kan också vara oförändrad – eller till och med lägre. Det är alltså inte ett korrekt påstående att sysselsättningsgraden har ökat under Fredrik Reinfeldts år vid makten.


Fredrik Reinfeldt specificerade inte i Aktuellt om han avsåg det absoluta eller relativa måttet. Enligt hans pressekreterare var det sysselsättningen i absoluta mått som åsyftades. Lars Calmfors, professor i nationalekonomi vid Stockholms universitet och tidigare ordförande för Finanspolitiska rådet, säger att Reinfeldt borde ha sagt att antalet sysselsatta personer har ökat om det var det han menade.

– Jag tycker inte att man kan säga att det är absolut fel att säga som han säger, men å andra sidan är det inte tillräckligt klargörande heller, säger Lars Calmfors.

Moderaterna har under våren fått kritik från flera håll för att de har pratat om arbetslöshet och sysselsättning i absoluta tal. SCB rekommenderar att man använder sig av båda parametrarna. Det vanligaste inom forskningen är att man pratar om relativa tal, på grund av sådant som skillnader i befolkningsstorlek mellan länder och variationer i födelsetal och invandring, förklarar Olof Åslund, professor i nationalekonomi och generaldirektör vid Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, IFAU.

– När man pratar om ungdomar så vet vi att vi har stora årskullar ibland och små ibland. Om det går fem år och några små årskullar ersätts av några stora och det i absoluta tal medför att det är fler sysselsatta så är det ju inte en förbättring av arbetsmarknadsläget i den gruppen, säger Olof Åslund. 


Han menar att det inte går att säga att det är strikt rätt eller fel att använda sig av det absoluta måttet, utan att det handlar om vad som ger en relevant bild.



– Det ger inte hela bilden om man bara pratar om antalet. Det finns väl ett skäl till att det väckt en viss diskussion att man pratar om antal i stället för andelar. 


Lars Calmfors menar att sysselsättningen i absoluta tal inte är ett relevant mått när man pratar om situationen på arbetsmarknaden.

– Man ska inte mäta i absoluta tal för det blir meningslöst utan man ska mäta i sysselsättningsgrad.


SLUTSATS:

Statsminister Fredrik Reinfeldt hävdade att sysselsättningen bland unga (15-24 år) har ökat under hans år vid makten. Det går att tala om sysselsättning i absoluta eller i relativa tal – sysselsättningsgrad. Det vanligaste är att man använder sig av de relativa talen. En ökning i absoluta tal kan exempelvis bero på en befolkningsökning. SCB som står för statistiken rekommenderar att man tittar på båda parametrarna för att ge en så korrekt bild som möjligt. Lars Calmfors, professor i nationalekonomi, menar att absoluta tal är ett meningslöst mått och att sysselsättningsgraden är det som är relevant. Olof Åslund på Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering säger att det inte ger hela bilden att bara använda sig av absoluta tal.

Fredrik Reinfeldt menade sysselsättningen i absoluta tal, enligt hans pressekreterare. Det framgår inte helt i uttalandet. Enligt Lars Calmfors borde han ha sagt att antalet sysselsatta i gruppen har ökat för att det skulle vara helt tydligt.

Fredrik Reinfeldt har rätt i att antalet sysselsatta i gruppen 15-24 har ökat mellan 2006 och 2011. 2011 var 46 500 fler unga personer sysselsatta än 2006.

Däremot går det inte att slå fast att sysselsättningsgraden har ökat under samma period. Om man jämför 2006 och 2011 ser det ut som att det har skett en ökning på 0,5 procentenheter. Men man kan inte bara jämföra två tal utan måste ta reda på om det är en statistiskt säkerställd skillnad. Det är det inte i det här fallet. Sysselsättningsgraden kan lika gärna vara oförändrad eller till och med lägre.

Även om det inte framgick i uttalandet vilket av de två måtten för sysselsättning som Fredrik Reinfeldt använde sig av, så går det inte att säga att det är fel att tala om ”sysselsättningen” och enbart mena absoluta tal. Därför får Fredrik Reinfeldt grönt ljus, eftersom han har rätt i att sysselsättningen i absoluta tal har ökat.

Läs fler faktakollar: