PÅSTÅENDE

"Om man höjer ersättningen i a-kassan så ökar också arbetslösheten", sade Svenskt Näringslivs chefsekonom Stefan Fölster i P1 morgon onsdagen den 5 juli.

Stefan Fölsters påstående kom mitt under Almedalsveckan. Dagen innan gick TCO, LO och Saco ut i en gemensam uppmaning till regeringen att höja a-kassan. De tre organisationerna anser att dagens tak på 80 procent av 18 700 är alldeles för lågt och skulle behöva höjas till 34 000 för att fler ska kunna få ut 80 procent av sin lön om de blir arbetslösa.

Under veckan gjorde också både Folkpartiet och Centerpartiet en vändning och vill precis som de rödgröna partierna se en höjning av taket för a-kassan.

Vilket är då Stefan Fölsters underlag till att en höjning av a-kassan ger en högre arbetslöshet?

FAKTAKOLLEN GRANSKAR

I telefon med SvD hänvisar Stefan Fölster till en handfull akademiska studier – gjorda både i Sverige och utomlands – som visar att arbetslösheten ökar när ersättningen i a-kassan höjs. Han hänvisar också till en artikel av den ekonomiske professorn Lars Calmfors, tidigare ordförande för Finanspolitiska rådet.

Lars Calmfors berättar för SvD att det finns åtminstone fem svenska studier på sambandet. Fyra visar att en höjd ersättningsnivå i a-kassan leder till högre arbetslöshet. Den femte har blandade resultat.

1. Knut Røed, Peter Jensen and Anna Thoursie har gjort en studie på Norge och Sverige som visar att skillnaderna i den tid som människor är arbetslösa i snitt har ett samband med hur generös a-kassan är. Detta för att arbetssökandet förändras.

Om snittiden för arbetslösheten ökar så ökar också den totala arbetslösen eftersom fler människor då är arbetslösa samtidigt.

2. Peter Fredriksson och Martin Söderström har jämfört regionala skillnader i ersättningsgrad och arbetslöshet. Deras undersökning visar att arbetslösheten stiger då ersättningen blir förmånligare.

3. Anders Harkman undersökte effekten som sänkningen i ersättningsnivå från 90 till 80 procent hade på arbetslösheten i Sverige och fann att arbetslösheten delvis kunde förklaras med ersättningsnivån.

In June 1995, the Swedish parliament decided to cut the replacement rate in unemployment insurance from 80 percent to 75 percent, a change that took effect on January 1, 1996.

4. Kenneth Carling, Bertil Holmlund och Altin Vejsiu fann att en sänkning av ersättningsnivån 1996 ökade jobbsökandet för den grupp som berördes.

5. Helge Bennmarker, Kenneth Carling och Bertil Holmlund har studerat effekten av a-kassahöjningen 2001-2002. Ersättningen höjdes då med upp till 17 procent för en del arbetslösa. Trion fann att tiden som män var arbetslösa förlängdes – men att det inte gällde för kvinnor. De påpekade dock att maxtaxan på dagis som infördes under samma tid kan ha förhindrat en ökning av arbetslösheten för kvinnor.

Flera studier visar alltså att arbetslösheten ökar när människor får mer pengar från a-kassan. Trots det finns det ett starkt stöd för en höjning av a-kassan. Men bland talespersonerna som SvD pratat med på LO, Saco och Socialdemokraterna är det ingen som känner till några studier eller rapporter som spräcker tesen.

Det gör däremot TCO:s chefsekonom Göran Zettergren. Han mejlar över en graf gjord med siffror från SCB på sysselsättningsgrad och ersättningsnivå i a-kassan. Den visar att sysselsättningsgraden i Sverige har ökat samtidigt som ersättningsnivån har höjts.

Lars Calmfors är dock inte imponerad.

– En graf är verkligen ingen studie. Man måste ta hänsyn till många fler faktorer än så för att kunna dra några slutsatser.

– Så mycket stöd som det finns för den här tesen hittar man nästan aldrig i samhällsvetenskapen, fortsätter han.

IFAU – Institutionen för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering – har också en del rapporter om hur a-kassan påverkar arbetslösheten. I sin genomgång presenterar de flera som visar att en högre ersättningsnivå ger större arbetslöshet. Ingen som visar på motsatsen.

Bland annat Roope Uusitalo och Jouko Verho som visar att när den finska a-kassan höjdes de första 150 dagarna för en specifik grupp så minskade sannolikheten att de skulle anställas.

Även Konstantin Tatsiramos och Jan C. van Ours och professorerna Nils Gottfries, Anders Forslund och Andreas Westermark konstaterar att arbetslösheten ökar till följd av att ersättningsnivån i a-kassan ökar.

Ersättningsnivån i a-kassan är dock inte det enda som påverkar arbetslöshetens storlek. Den tid som man får ersättning är en annan faktor. Regler och kontroll av att arbetssökande verkligen söker och antar de jobb som erbjuds är andra faktorer. Av förespråkare för en höjd a-kassa har det bland annat lyfts fram att en höjd ersättningsnivå ska gå hand i hand med bättre kontroller och att man då minskar risken för att arbetslösheten ska stiga.

SLUTSATS

Svenskt Näringslivs chefsekonom Stefan Fölster hävdar att en höjning av ersättning i a-kassan går hand i hand med en ökning av arbetslösheten.

Visserligen är inte ersättningsnivån det enda som påverkar arbetslöshetens nivå. Men en tämligen enig forskarkår visar att en högre ersättning i a-kassan ger en större arbetslöshet. Stefan Fölster får grönt ljus av SvD:s Faktakoll.

Vad vill du att Faktakollen granskar härnäst?

Faktakollen granskar citat och påståenden från politiker och andra makthavare. Har du sett eller hört något som bör redas ut? Mejla till faktakollen@svd.se

Läs fler faktakollar:

"Sverige lika ojämlikt som 1980-talets USA"

”Inga nya jobb med sänkta socialavgifter?”

Var fler beroende av försörjningsstöd?

Hur mycket el står kärnkraften för?

Rött ljus till Assange om svenska fängelser

Grönt ljus till Ullenhag om invandringsmyt