Faktakoll: ”Ojämlikheten i Sverige som i 80-talets USA”

Ojämlikheten i Sveige är på samma nivå som i 1980-talets USA, säger S-topparna Håkan Juholt och Tommy Waidelich i ett debattinlägg på SvD Brännpunkt.
SvD:s Faktakollen granskar påståendet.

Större jämlikhet skapar en mer stabil ekonomi, skriver Håkan Juholt och Tommy Waidelich.

Större jämlikhet skapar en mer stabil ekonomi, skriver Håkan Juholt och Tommy Waidelich.

FOTO: Pontus Lundahl/SCANPIX

PÅSTÅENDE

Håkan Juholt och Tommy Waidelich (S) skriver på fredagens SvD Brännpunkt om de växande inkomstklyftorna i Sverige.

"Ojämlikheten i Sverige ligger i dag på samma nivå som i 1980-talets USA, och är växande”, hävdar S-topparna bland annat i artikeln.

SVD.SE FAKTAKOLLAR

Flera rapporter om just ökade inkomstklyftor har dykt upp i nyhetsflödet senaste veckorna.

Senast den 28 december rapporterade TT om att inkomstklyftorna i Sverige håller på att vidgas. De allra flesta hushåll hade fått mer pengar att röra sig med från 2005 till 2010 – men ju större den disponibla inkomsten varit i utgångsläget desto större blev också inkomstökningen, visade siffrorna från Statistiska centralbyrån (SCB).

Någon vecka före jul kom SNS Välfärdsrapport med en undersökning på samma tema. Inkomstskillnaderna har ökat sedan 1980 – ett trendbrott mot en tidigare utveckling i Sverige av ökad jämlikhet, slog två professorer i nationalekonomi fast i rapporten.

Här finns en kortare text om SNS-rapporten och här en mer utförlig.

Men frågan är nu alltså om de svenska inkomstklyftorna är på samma nivå som i USA på 1980-talet, som Waidelich och Juholt påstår i sitt debattinlägg. Att de med begreppet ”ojämlikhet” avser inkomstskillnader framgår tydligt av artikeln, bland annat hänvisar S-topparna till bland annat rapporterna från SNS och SCB i sin text.

En färsk vetenskaplig studie som gör jämförelser mellan olika länder när det gäller inkomstskillnader är just SNS Välfärdsrapport.

Två professorer i nationalekonomi, Anders Björklund och Markus Jäntti, står bakom rapporten. Jänttis forskningsresultat är också främsta källan till Waidelichs och Juholts jämförelse, säger S-presschefen Nina Wadensjö till SvD.se:s Faktakollen.

Jäntti och Björklund är båda verksamma vid Institutet för social forskning, Sofi, vid Stockholms universitet. Markus Jäntti är också forskningschef vid Luxembourg Income Study (LIS), en forskningsorganisation med säte i Luxemburg som har byggt upp ett dataarkiv med inkomstdata som är jämförbara mellan länder.

Det finns flera sätt att beräkna fördelningen av inkomster i ett samhälle.

Ett sätt är att utgå från den så kallade disponibla årsinkomsten, det vill säga ett hushålls inkomst plus transfereringar (som exempelvis bostads- eller barnbidrag) minus betalda skatter. En annan utgångspunkt är att utgå från mer långsiktiga inkomster, exempelvis en beräknad samlad inkomst för en 10-årsperiod.

I nästa steg finns också flera metoder för att räkna ut och uttrycka inkomstklyftor.

Oavsett valet av mått och metod går det att skönja en trendmässig ökning av inkomstskillnaderna i Sverige från 1980 till idag, enligt forskarna i SNS-rapporten.

Samtidigt konstateras att de nordiska länderna fortfarande har den relativt sett lägsta inkomstspridningen – klyftorna – bland de utvecklande länderna – samtidigt som bland annat USA och Storbritannien ligger i andra änden av spektrumet.

Så hur förhåller sig då dagens Sverige till 1980-talets USA?

Ett vedertaget sätt att jämföra inkomstfördelningen mellan olika länder är att utgå från disponibel årsinkomst och sedan använda den så kallade Ginikoefficienten. Enkelt uttryckt är Gini ett verktyg som beräknar en genomsnittlig skillnad utifrån parvisa jämförelser av alla enskilda disponibla årsinkomster i ett samhälle.

Om värdet landar på "0" betyder det att samtliga individer har lika stor inkomst (maximal jämlikhet) – landar Gini på ytterligheten "1" betyder det att en individ lagt beslag på den samlade inkomsten (maximal ojämlikhet).

Detta för oss till kärnan i jämförelsen - Sverige i dag mot ”1980-talets USA”.

Nationalekonomen Markus Jäntti säger till SvD.se att Juholt och Waidelich ligger rätt i sitt uttalande. Ginivärdet för Sverige uppgick år 2009 till 0,32 – medan USA år 1980 låg på 0,30.

– Så man kan säga att påståendet stämmer – på ett ungefär. Det finns vissa skillnader i sättet att göra beräkningen mellan USA och Sverige, exempelvis när det gäller kapitalinkomsten. Men detta är internationellt jämförbara siffor och min grova bedömning är att detta högst gör en marginell skillnad, kanske 1 eller 2 procentenheter, säger Jäntti till SvD.se.

Det går att läsa jämförelsen i SNS-rapporten mellan USA och Sverige i diagramform här (sida 34, figur 2.1), med förbehållet att de svenska siffrorna där bara sträcker sig till 2005.

Visserligen steg Ginikoefficienten stadigt för USA mot ökad ojämlikhet under Reaganeran och framåt – 1980 var ju året då republikanen Reagan valdes till president. Men den översteg inte en nivå på 0,35 under 1980-talet.

Merrick Tabor, statsvetare och USA-kännare vid Stockholms universitet, säger också att Gini-värdet ger en begränsad bild av verkligheten. De underliggande strukturerna bakom ett och samma Ginivärde kan se ut på helt olika sätt, säger han.

– I ett samhälle kan man ha individer med kraftigt varierande inkomster inom ett givet intervall. I ett annat samhälle kan en stor grupp individer landa på exakt samma inkomst, men en liten grupp tjänar mycket mer. Men i slutänden kan båda samhällen få samma Ginivärde, säger han till SvD.se.

Ginikoefficienten ger ett förhållandevis enkelt och intuitivt begripligt resultat och har delvis därför vunnit mark som standardverktyg för internationella jämförelser, anser Tabor.

– Men Gini fångar inte in alla aspekter av jämlikhet, det är viktigt att komma ihåg.

Ser man exempelvis på andelen av befolkningen som bedöms som fattiga har USA sannolikt legat högre än Sverige – även om man jämför dagens Sverige med 1980-talets, bedömer Markus Jäntti.

– Men då ska man samtidigt ha med sig att det ger en bild av fattigdomen – inte av inkomstfördelningen. Och då är Ginikoefficienten en internationellt vedertagen metod, säger Jäntti till SvD.se.

TILLÄGG 12-01-02:

Även Statistiska centralbyrån (SCB) använder Ginikoefficienten för att bedöma inkomstspridningen i samhället. För Sverige år 2009 var SCB:s Ginivärde 0,291 och för år 2010 var Gini 0,299.

De aktuella siffrorna har räknats ut med hänsyn till kapitalvinster – precis som SNS-teamets Ginivärde på 0,32 för år 2009.

Siffrorna från SCB ligger alltså något lägre – men får ändå sägas ligga på samma nivå som SNS-teamets siffror och, kanske viktigare för jämförelsen, Ginivärdet för USA i början av 1980-talet på 0,30.

Som tidigare konstaterades finns vissa skillnader i sättet att räkna. I SCB:s och Jänttis Ginivärden har exempelvis alltså hänsyn tagits till kapitalvinster – medan just kapitalvinsten inte ska finnas med i USA-statistiken från 1980-talet. På den tiden var dock kapitalvinsterna generellt lägre än de är i dag, både nationellt och globalt – och skulle utgöra en högst marginell faktor i jämförelsen, bedömer Markus Jäntti.

SLUTSATS

Håkan Juholt och Tommy Waidelich har, såvitt SvD.se:s Faktakollen kan se, stöd i etablerad nationalekonomisk litteratur – och i vedertagna internationella data – när de påstår att ojämlikheten i Sverige ligger på samma nivå som i 1980-talets USA.

Det mätverktyg – Ginikoefficienten – som stått i fokus här speglar möjligen inte inkomstspridningens alla aspekter, men den får ändå anses som ett etablerat sätt att uttrycka jämlikheten i inkomstnivå i ett samhälle, vilket är just vad Juholt och Waidelich talar om i sitt påstående.

Därför får påståendet grönt ljus av SvD.se:s Faktakollen.

ARTIKELN HAR UPPDATERATS: Fyra stycken, om SCB:s siffror, har lagts till under rubriken "TILLÄGG".

LÄS OCKSÅ: Juholt och Waidelich på SvD Brännpunkt: Växande klyftor hotar sammanhållningen

  • Kopiera sidans adress
Följ händelseutvecklingen med SvD digital – Just nu 5 veckor för 50 kr!
Visa kommentarer

Välkommen att säga din mening på SvD.se. Våra regler är enkla: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. För att få kommentera på SvD.se måste du registrera ett konto med Disqus eller använda ett befintligt konto på Facebook, Google, Yahoo eller OpenID. Läs reglerna i sin helhet Vänliga hälsningar, Fredric Karén, chef SvD.se

Toppnyheter just nu

Just nu: Stort antal slag dödade åttaåring

Åklagaren håller presskonferens om mordet i Kristianstad.

<b>Miguel Arias Cañete, Spanien. Klimatfrågor</b><br />
Miguel Arias Cañete genomled ett stormigt förhör i EU-parlamentet, där ledamöterna inte såg med blida ögon på spanjorens oljeaffärer och syn på kvinnor. Den mest brännande frågan handlade om att Cañete fram tills bara helt nyligen hade stora andelar i två oljebolag. Även hans fru och son, som var ordförande i ett av oljebolagen, har nyligen sålt sina aktier. Flera EU-parlamentariker protesterade också mot kommentarer Cañete gjort under sin politiska karriär i Spanien om att män är smartare än kvinnor. Cañete fick vackert be om ursäkt för de sexistiska uttalandena. eu-kommissionen

”Män är smartare än kvinnor”

Tvingades be om ursäkt • Här är de mest omtalade kommissionärerna.

Betalade sex miljoner – för fyra kilobyte

Apple-datorn satte nytt prisrekord på auktion.

Klarar du mattedelen på högskoleprovet?

2 dagar kvar

Kan du kvantitativa jämförelser?

SMHI varnar för snöfall i dag

försmak av vintern

Kan komma upp till en decimeter.

Därför får du vinterdepression

Nedstämd?

Nu kan forskare veta varför.

”Ryssland vill testa sina nya ubåtar”

Ubåtsjakt

Expert i USA om trolig kränkning.

Så hånas svenska ubåtsinsatsen

Sökinsats

Moscow times listar ”teorierna” om den okända farkosten.

Nu dumpar Microsoft Nokias varumärke

Namnbytet får genomslag i Frankrike först.

Harper: Det var
ett terrorattentat

Ottawa

”Vi låter oss inte skrämmas.”

Detta är Europas tio värsta flygplatser

ny lista

"Sliten och varken ren eller vänlig."

”Jag drabbades av svår kramp”

Löpning

Tobias om sitt svåra lopp.