Påstående:
Jan Björklunds påstående om Sveriges klimatvänlighet granskas.
Foto: scanpix
”Det är patetiskt att man tror att kärnkraften är lösningen på klimatfrågan”, sade Jonas Sjöstedt.
FP-ledaren Jan Björklund replikerade vasst att Jonas Sjöstedt motsätter sig både EU-medlemskap och kärnkraft, enligt Björklund de två enskilt viktigaste instrumenten för klimatet.
”Sverige sitter väl i den sitsen att vi är ett av världens mest klimatvänliga länder, trots att vi har en mycket hög ekonomisk utvecklingsnivå och skulle kunna ha mycket utsläpp så har vi inte det.”
SvD faktakollar:
Ett vanligt sätt att jämföra länders ”klimatvänlighet” är att titta på hur stora utsläppen av koldioxid per person är. Världsbanken gör en sammanställning av officiella data (world development indicators). De färskaste siffrorna är från 2008.
I den listan är en lång rad mycket fattiga länder betydligt ”klimatvänligare” än Sverige, men det beror just på fattigdomen. Utan industri, vägtransporter eller kraftverk blir det heller inga koldioxidutsläpp från användning av kol, olja och naturgas.
Rwanda, Kambodja och Filippinerna hör till de ca 70 länder som har mindre koldioxidutsläpp än 1 ton per person och år.
Jan Björklunds hela formulering tyder dock på att han menar att Sverige är ”klimatvänligt” jämfört med länder på liknande ekonomisk nivå. Finland, till exempel, släpper ut 10,6 ton koldioxid per person, Norge 10,5 och Storbritannien 8,5. USA tillhör värstingarna med 17,9 ton per invånare och år.
I den jämförelsen står sig Sverige väl med 5,3 ton koldioxidutsläpp per person och år. Sverige ligger långt ner bland i-länderna på Världsbankens utsläppslista, 65:e plats av totalt 218 länder. Listan toppas av Qatar med 49 ton koldioxid per person.
Sverige rankades också bäst vad gäller låga utsläpp av de 58 länder som tillsammans står för 90 procent av de globala koldioxidutsläppen i en ranking som miljöorganisationerna Germanwatch och Climate action network publicerades vid FN:s klimatmöte i Sydafrika i december.
Är det en framsynt klimatpolitik som ligger bakom Sveriges relativt låga utsläpp? En stor del förklaras av att elen till största del produceras av kärnkraft och vattenkraft och inte med kol eller gas som i många andra länder.
– Att vi har vattenkraft och kärnkraft grundar sig i historiska beslut som inte har något med klimatpolitik att göra. Men vi har också klimatpolitiska styrmedel som har lett till att utsläppen har minskat samtidigt som ekonomin gått uppåt. Det är den generella bilden från 1990, säger Fredrik Hedenus, energiforskare vid Chalmers tekniska högskola.
Liknande omdöme ger Germanwatch och Climate action network i sin rapport och rankar såväl Sveriges nationella som internationella klimatpolitik som ”medelmåttig”.
Varje år rapporterar Sverige sina utsläpp av inte bara koldioxid utan av sex gaser som orsakar växthuseffekt till FN:s klimatkonvention. Efter sju år med successivt minskande utsläpp, så ökade de kraftigt, med elva procent, från 2009 till 2010 (Naturvårdsverket), vilket Faktakollen har belyst tidigare. Utsläppen per person ökade från 5,3 till 5,6 ton.
Motsäger det Jan Björklunds påstående att Sverige är ett av världens klimatvänligaste länder?
Generellt gäller att ett år som avviker från en trend inte räcker för att kunna dra några slutsatser om det är ett trendbrott eller bara en tillfällig förändring.
Både år 2009 och 2010 var extrema, säger Maria Lidén som samordnar den nationella rapporteringen av utsläpp vid Naturvårdsverket.
– 2009 var det en finanskris som slog hårt. Betydande utsläppare, till exempel SSAB, gick på sparlåga. Det blev ett dramatiskt hack neråt i utsläppen år 2009 på grund av recessionen, beskriver Maria Lidén.
2010 återhämtade sig industrin vilket går att avläsa genom att utsläppen från industrisektorn steg i jämn takt, tillbaka till samma nivå som före 2009. Vädret under 2010 var den andra stora förklaringen. Året både började och slutade med en kall vinter.
– Behovet av uppvärmning ökade, och samtidigt gick kärnkraften halvknackigt. Då eldades kolkraftverken och utsläppen ökar, säger Maria Lidén.
Om ett land ska betraktas som ”klimatvänligt” genom att minska sina utsläpp på hemmaplan, bör det inte samtidigt orsaka ökade utsläpp i andra länder. Atmosfären värms upp oavsett var på jorden växthusgaserna släpps ut. Därför börjar allt fler forskare försöka beräkna hur stora utsläpp konsumtionen i Sverige orsakar i andra länder.
Enligt norska klimatforskningsinstitutet Cicero är de koldioxidutsläpp som döljs i importerade varor nästan lika stora som de inhemska utsläppen: 2010 var de svenska utsläppen 48 miljoner ton. Men när de importerade varornas utsläpp räknas in så växer utsläppen till 87 miljoner ton.
Forskare vid Uppsala universitet beräknar i en annan studie att när konsumtionen räknas in så ökar de svenska utsläppen av växthusgaser med 20 procent mellan åren 1993 och 2005, medan statistiken över de inhemska utsläppen visar att de minskar med 10 procent under samma period.
I bägge studierna räknas utsläppen från importen in medan de svenskproducerade varor som exporterats bokförs som mottagarländernas utsläpp. Det ska dock tilläggas att metoderna för beräkningarna i olika studier kan skilja sig åt, samt att de är under utveckling.
Inom kort kommer ännu en rapport som pekar åt samma håll. SCB har på Naturvårdsverkets uppdrag undersökt hur stora utsläpp av växthusgaser som den svenska konsumtionen orsakar.
– Vi har tittat på all konsumtion som sker i Sverige och dragit bort utsläppen från den svenska exporten. Beräkningarna visar att den svenska konsumtionen har lett till ökade utsläpp under perioden år 2000 till 2008. Ökningen har skett utanför Sverige, säger Eva Ahlner vid Naturvårdsverket.
Men för att kunna bedöma om Sverige ”är ett av världens mest klimatvänliga länder” behövs en jämförelse med hur stora andra länders koldioxidutsläpp är som döljs i importen av varor. Är Sveriges dolda koldioxidutsläpp större eller mindre än andras?
SvD jämför med Finland, Danmark Österrike och Schweiz, men frågan är vad siffrorna egentligen visar. Exempelvis Danmark får relativt låga dolda utsläpp för sina importerade varor, men det beror att Danmark använder mycket kolkraft i den inhemska produktionen. När utsläppen för konsumtionen beräknas dras utsläppen från exporten bort från importen. Då blir siffran för ett kolkraftland lägre än för ett land som Sverige som har lite fossila bränslen.
Istället är det mer intressant att granska hur konsumtionens utsläpp över tid ser ut, anser Glen Peters, en av forskarna bakom Cicero-studien. Minskar utsläppen i Sverige för att de varor vi konsumerar produceras någon annanstans?
Svaret är ja. Glen Peters konstaterar att trenden är densamma i hela EU - de importerade koldioxidutsläppen ökar. Sverige är varken bättre eller sämre än något annat EU-land i det avseendet, summerar han.
I det avseendet är Sverige alltså inte mer klimatvänligt än något annat, liknande land. Koldioxidutsläppen för vår konsumtion har bara flyttats till en annan del av världen.
Slutsats:
1: Jämfört med många u-länder har Björklund fel, flera har väsentligt lägre utsläpp än Sverige. Men jämfört med liknande länder så visar de officiella utsläppssiffrorna att Sverige ligger bra till tack vare att elproduktionen ger så relativt små utsläpp av växthusgaser.
2: Men samtidigt får Sverige kritik från Germanwatch för att ha en medelmåttig klimatpolitik. Styrmedlen sätts på prov när konjunkturen vänder. Om ”klimatvänligheten” ska hålla i sig då, bör inte utsläppen raka i höjden som de gjorde år 2010. Frågan är om det är klimatpolitik eller konjunktur och väder som styr Sveriges ”klimatvänlighet”.
Exempel på politiska styrmedel som har fungerat bra är koldioxidskatt för uppvärmning av hushåll och lokaler. Det har lett till att oljeanvändningen har minskat markant och ersatts av biobränsle och effektivare uppvärmning.
En sektor där styrmedlen inte fungerar är inrikes transporter, som orsakar en tredjedel av de svenska utsläppen. Boven är de tunga transporterna, medan personbilarnas utsläpp börjar minska.
– Utsläppen från tunga transporter går rakt uppåt. Där kan vi konstatera att styrmedlen inte är så vassa, säger Maria Lidén vid Naturvårdsverket.
3: Flera studier visar att Sveriges utsläpp över tid inte alls har minskat, utan tvärtom ökat, när konsumtionen av varor som tillverkats i ett annat land räknas in. De studier som gjorts visar att Sverige i själva verket låter andra länder stå för utsläppen för varor som vi konsumerar.
Jämfört med andra länder är Sverige varken sämre eller bättre på detta område. I-ländernas utsläpp ska minska, enligt Kyotoprotokollet, men trenden för alla EU-länder är att de utsläpp som är dolda i importerade varor ökar.
Sammantaget har Jan Björklund rätt om man enbart tar hänsyn till de officiella, nationella utsläppenoch enbart jämför med andra i-länder. Men det är osäkert om klimatpolitiken räcker till för att minskningarna ska fortsätta, och det är tydligt att en del av Sveriges minskade utsläpp beror på att något annat land har fått ta över produktionen.
Därför får Jan Björklund gult ljus.
