Bara timmar innan Uppdrag Granskning sände det uppmärksammade reportaget om näthat, samlade statssekreteraren Magnus Graner till ett möte på justitiedepartementet. Runt bordet satt tre internationella representanter från Facebook och en it-brottsspecialist från Rikspolis-styrelsen, redo att föra en dialog om utmaningen i att hantera den snabba utvecklingen på nätet.

– I internetvärlden har vi timmar eller dagar för att ta våra ärenden i mål. Att då dra någonting i en rättsprocess som tar 4–5 månader är fullständigt hopplöst. Det låter som en bortförklaring men det visar sig i statistiken, väldigt många brott läggs ner på grund av det, säger Rikspolisstyrelsens representant Anders Ahlqvist.

Det finns två vägaratt gå för att få fram uppgifter om brottsmisstänkta Facebookanvändare:

1. En direkt förfrågan till Facebook, vilket i de flesta fall är meningslöst enligt polis och åklagare som SvD intervjuat.

2. En tidskrävande process via en amerikansk domstol som bara klubbar igenom förfrågningar vid tillräckligt allvarliga brott med dubbel straffbarhet.

Under andra kvartalet i år öppnar Facebook sitt första datacenter utanför USA, i Luleå, med tiotusentals servrar som i första hand ska hantera data om europeiska användare. Polisen kommer inte att vara sena med att försöka få till en öppning.

– Vi kommer naturligtvis att försöka begära ut uppgifter därifrån och hävda att det nu finns data här i Sverige. Men det är ett minst sagt oklart rättsläge så vi får se vad resultatet blir, de har fortfarande sitt säte i USA, säger Anders Ahlqvist.

Problemet med att få fram teknisk information från företag med servrar utomlands är ett prioriterat område för justitieminister Beatrice Ask som nyligen lyfte frågan under ett studiebesök på Facebooks europeiska huvudkontor i Dublin.

– Facebook har en ambition att jobba med grundläggande regler och som ett komplement till rättsväsendet är det bra. Därutöver har det hänt att polisen begär ut uppgifter och då är det viktigt att det finns rutiner och regler och ett samarbete, säger Ask som också diskuterat de långa handläggningstiderna vid nätbrott med den amerikanske justitieministern i höstas.

Facebook har handläggare som arbetar med att manuellt hantera varje enskild anmälning som kommer in från användare runt om i världen. Därifrån raderas falska profiler och kränkande inlägg, men polisen blir inte inkopplad och det är inte tänkt att de nya serverhallarna i Luleå ska förändra något.

– Det blir ingen skillnad. Vi ger polisen det som krävs enligt lag, varken mer eller mindre, säger Jan Fredriksson, talesperson för Facebook i Norden.

– Vi vill absolut inte vara någon bromskloss för polisen men vill samtidigt värna om att användarnas information inte lämnas ut vind för våg. I grund och botten ansvarar Facebook för att ha ett system där det ska vara enkelt att rapportera näthat.

När det gäller ärekränkningsbrott på nätet stannar ärendet nästan alltid redan hos de svenska åklagarna, eftersom det finns en åtalsbegränsning som innebär att det är upp till den drabbade personen att själv väcka åtal.

– De flesta förtals- och förolämpningsanmälningarna som passerar mitt skrivbord handlar om nätbeteende och jag skriver av i princip alla med hänvisning till lagen. Det är inte alltid det känns tillfredsställande, säger kammaråklagaren Helene Gestrin.

Huvuddelen av ärekränkningslagen skrevs 1962 och är inte anpassad till dagens digitala klimat där en stor del av brottsligheten har flyttat ut på nätet. På justitiedepartementet ser man nu över lagstiftningen och har bland annat åtalsbegränsningen uppe för diskussion.

– Framför allt när det gäller förtal är lagstiftningen skriven i en annan tid, inte utifrån det snabba twittrande samhällets förutsättningar. Den skulle behöva moderniseras, säger Beatrice Ask som också leder en moderat partigrupp som bland annat föreslagit att det ska bli straffbart att kapa någon annans identitet i sociala medier.

– Jag är själv hyfsat aktiv på nätet och tycker att det är bra att den här debatten kommer upp för det här är något som verkligen är obehagligt och skrämmer många. Lagstiftningen fungerar inte när det gäller en del saker, men vanligt hyfs verkar inte heller vara etablerat, säger Beatrice Ask.


QUIZ | Har du koll på åren som gått?

2012: Vilket öknamn fick skandalkaptenen?

2011: Katastrofer och störtade diktatorer

2010: Vad minns du av skandalernas år?