Terroristhotet ökar mot de europeiska länderna. Utöver terror-dåden i Madrid 2004 och London 2005 har flera attentat stoppats eller misslyckats de senaste åren, bland annat i Storbritannien tidigare i sommar. Enligt säkerhetspolisen, Säpo, gäller hotet även Sverige.

–Det finns risk för att Sverige används som bas för rekrytering av terrorister och finansiering och planering av attentat i andra länder, säger Säpos informationsdirektör Anders Thornberg.

För två år sedan dömdes två män till fängelse i Sverige för att ha samlat in pengar åt terrororganisationen Ansar al-Islam i Irak.

I Säpos senaste årsbok framgår det att ”liknande verksamhet fortfarande bedrivs i Sverige”, men enligt Anders Thornberg handlar det om ”ett fåtal personer” som misstänks.

Sedan terrorattackerna i USA den 11 september 2001 har minst 20 svenskar gripits misstänkta för inblandning i terrorism. I nästan samtliga fall handlar det om kopplingar till extrema islamister. Det visar SvD:s kartläggning av kända terrormisstankar mot svenska medborgare och personer med permanent uppehållstillstånd i Sverige.

Säpo gör en liknande uppskattning av antalet gripna.

–Det är sex personer i Sverige och ytterligare ett antal utomlands, säger Anders Thornberg.

I hälften av fallen har misstankarna lett till fällande domar, visar SvD:s genomgång. De två män som finansierade Ansar al-Islam är dock hittills de enda som dömts enligt den svenska terroristlag som trädde i kraft 2003.

20-årige Mirsad Bektasevic från Kungälv har dömts till ett långt fängelsestraff för terrorbrott i Bosnien. Flera andra av de misstänkta har dömts för andra brott.

–Det kan vara svårt att få till fällande domar om misstankarna bygger på hemligt insamlat material, konstaterar terroristexperten Magnus Ranstorp vid Försvarshögskolan i Stockholm.

Omkring hälften av gripandena har skett utomlands och har rört svenskar med rötter i muslimska länder. I flera uppmärksammade ärenden har det saknats bevis mot svenskarna.

Det mest kända fallet rör örebroaren Mehdi Ghezali som satt fängslad på den amerikanska militärbasen Guantanamo.

–Utlandsfödda svenskar som besöker sina hemtrakter ger sig ibland in i politiska getingbon. De tenderar att bli misstänkta, på riktiga eller felaktiga grunder, om de befinner sig på fel plats vid fel tid, säger Ove Bring, professor i internationell rätt vid Försvarshögskolan.

Antalet terrorgripanden i Sverige är litet jämfört med i en del andra europeiska länder, som i vissa fall har lagar som tillåter att personer grips i förebyggande syfte.

I Frankrike greps 342 terrormisstänkta förra året.

–Det är så pass olika juridiska system och traditioner i olika EU-länder. I Sverige måste det finnas en brottsmisstanke medan andra länder tillåter preventiva insatser, säger Magnus Ranstorp.

Samarbetet mellan den svenska säkerhetspolisen och and-ra nationers säkerhetstjänster har ökat de senaste åren, enligt Anders Thornberg på Säpo. En viktig del av samarbetet sker i den informella Bernklubben, som i stort sett omfattar EU-ländernas säkerhetstjänster. Men Sverige samarbetar även med länder i Mellanöstern.

I Marocko sitter en 54-årig möbelhandlare från Stockholm i häkte sedan i vintras. Mannen, som är både svensk och marockansk medborgare, nekar till alla anklagelser. 54-åringens fru berättar att han främst förhörs om förhållanden i Sverige.

–Det känns som om Sverige har något med detta att göra. Jag undrar varför de i så fall inte kan förhöra honom i Sverige där han har bott och betalat skatt i 30 år, säger hon.