I salen hörs ljudet av stolar som skrapar och papper som vänds. Då och då är det någon av eleverna som viskar något till en annan. Ibland på svenska, ibland på engelska. På Kungliga tekniska högskolan, KTH, i Stockholm har en grupp studenter samlats för en övning i optimeringslära.

En av studenterna heter Montasser Ghachem och kommer från Tunisien. Han flyttade till Sverige för att ta sin masterexamen och ville studera utomlands för att få bra möjligheter att arbeta vidare med forskning.

– I Tunisien är högskolorna för nya för att ha hunnit etablera ett bra rykte. Skolorna i Sverige har ett bra rykte, undervisningen är på engelska och dessutom är Stockholm en trevlig stad.

Montasser Ghachem är inte ensam om att ha valt en svensk högskola framför hemlandets.

De flesta magister - och masterprogram på universitet och högskolor i Sverige domineras av studenter från andra länder. Det visar en analys för läsåret 2007/08 som Högskoleverket publicerar i dag.

Analysen är den första som gjorts efter att den nya utbildnings- och examensstrukturen infördes den 1 juli, bland annat mot bakgrund av Sveriges deltagande i den så kallade Bolognaprocessen som syftar till att främja rörligheten i Europa.

– Vi visste att det var många inresande studenter totalt, men fördelningen mellan lärosäten förvånade mig, säger Lena Eriksson som sammanställt rapporten.

Hon tycker bland annat att det var överraskande att hela 99 procent av de 490 studenter som påbörjade masterprogrammen på Blekinge tekniska högskola var utländska studenter.

Ursula Hass är rektor på skolan och också förvånad över siffran.

– Det låter extremt högt.

Hon berättar att högskolan, som många andra, har haft svårt att rekrytera studenter till natur- och ekonomvetenskapliga program de senaste åren. Därför har de satsat på att locka personer från andra länder.

Lärosätena får bidrag baserat på antalet studenter och deras resultat. Men Ursula Hass säger att det är duktiga studenter och en internationell miljö som högskolan efterfrågar, inte klirr i kassan.

– Intresset för natur och teknik är lågt och då är det givet att utländsk kompetens efterfrågas, men det är inte riktigt sant att det bara handlar om ekonomi.

Även på KTH i Stockholm jobbar man hårt för att utbildningen ska ske i en internationell miljö.

– Då får man ett större urval av studenter. Det är ett bra sätt att knyta kontakter för både skolan och eleverna, säger rektor Peter Gudmundsson.

Av de 1111 nybörjarna på masterprogrammet läsåret 2007/08 var 95 procent inresta. Peter Gudmundsson säger att han tycker att det är viktigt att det finns svenska studenter på utbildningarna.

– Man kan luras av statistiken, men civilingenjörsstudenter läser samma kurser som de på masterprogrammet.

En förklaring till att svensk utbildning är så eftertraktad kan vara att den är gratis. Regeringen har under en tid arbetat med en proposition om att studenter utanför EES-området ska betala för att få läsa vid svenska universitet och högskolor. Propositionen skulle ha lagts fram i höstas men har blivit försenad.

Peter Gudmunsson tycker att det verkar vara ett bra förslag.

– Jag är i grunden positiv, om det är kombinerat med bra stipendier. Vi är intresserade av duktiga studenter, inte bara de som har råd.


Antal nybörjare på masterprogrammen:

Lärosäte:
Uppsala universitet
Antal: 588 Utländska studenter: 40%

Lunds universitet:
Anta: 913 Utländska studenter: 70%

Göteborgs universitet:
Antal: 711 Utländska studenter: 42%

Stockholms universitet:
Antal: 681 Utländska studenter: 42%

Kungliga tekniska högskolan:
Antal: 1 111 Utländska studenter: 95%

Chalmers tekniska högskola:
Antal: 1 301 Utländska studenter: 37%

Blekinge tekniska högskola:
Antal: 490 Utländska studenter: 99%