Få invandrare ställer upp i valet

Försvinnande få med utomnordisk bakgrund finns i Svenska kyrkans politiska ledning, valdel- tagandet är mycket lågt och fortfarande är knappt 3 av 10 kyrkoherdar kvinnor. Det är några av de demokratiska utmaningarna som Svenska kyrkan står inför när medlemmarna går till val på södnagen.

Inga valvakor i tv, inga högljudda personvalskampajer och en röstskolkning på nära 90 procent. Kyrkovalet är ingen kioskvältare.

–Valdeltagandet har gått ned de senaste valen och det kommer väl att fortsätta gå ned. Det finns inga frågor som engagerar. Tidigare har man varnat för Sverige-demokraterna för att få folk att rösta, men man kan inte fortsätta att ropa efter vargen, säger Jan Strid, forskare på SOM-institutet.

Eftersom valdeltagandet är så lågt och så få röstar så kommer nära var femtonde som ställer sig i valbåset i dag själv vara en av de 44000 kandidaterna.

De slåss i sin tur om nära 29000 platser och när två av tre kandidater får en plats är ribban relativt låg. Ändå är det väldigt svårt för den som letar efter någon med invandrarbakgrund att kryssa i valbåset.

När man tittar igenom de som sitter i kyrkans högsta styrande organ, Kyrkomötet, hittar man bara ett fåtal med finsk-, dansk- eller norskklingande namn och ännu färre med utomnordisk bakgrund.

Detta trots att runt hälften av de 5000 som träder in i kyrkan per år har invandrarbakgrund, ofta utomnordisk.

–Naturligtvis har vi väldigt mycket mer att jobba med när det gäller att vara en mångkulturell organisation. Det ser bättre ut på diakon och prästsidan, men när det gäller förtroendevalda finns en bristande mångfald, säger Kristina Hellqvist, hand- läggare på Sveriges Kristna Råd.

Många som kommer hit är muslimer eller ortodoxa. En del konverterar, andra är dubbel- anslutna och många är aktiva i församlingar och verksamheter. Principen är viktig, menar Olle Burell, ordförande för social- demokraterna i Kyrkomötet.

–Det är bara att konstatera att det måste bli ett lågt betyg. Vi från nomineringsgrupperna måste bli bättre på att identifiera människor som har andra bakgrunder än att vara ljushåriga ättlingar till bönder, säger han.

–Vi har haft så stora problem med jämställdheten och mycket kraft har gått till det. I nästa steg handlar det om att få in fler unga och fler med utländsk bakgrund.

Karl-Gunnar Svensson, ord- förande för Kristdemokrater i Svenska kyrkan, ser inte problemet.

–Nej, jag ser det inte på det sättet. Vår nomineringsgrupp är jätteglad om det skulle komma in någon nysvensk. Men det är inte så många som verkar vilja. Vi som sitter här kan representera de grupperna också.

En annan utmaning är jämställdheten. 51 år efter att kvinnor fick lov att bli präster är lönenivåerna hyfsat jämställda. Men få kvinnor når chefspositioner.

På prästutbildningarna är det en klar majoritet kvinnor, likaså på diakonnivå. När det gäller komministrar är det relativt jämnt, men när det gäller kyrkoherdar, som styr församlingarna, finns det 247 kvinnor och 729 män. Dessutom är 9 av 13 biskopar och domprostar män.

–Det är förvånande att det inte går snabbare. Arbetsgivarna behöver bli ännu bättre på att få upp jämställdheten på högre positioner, säger Jeanette Kern på Kyrkans Akademikerförbund.

Lisa Tegby prästvigdes 1971 och var då som 21-åring den yngsta som prästvigts. Hon blev väl mottagen av församlingsborna och kollegerna. Men de som mot- arbetade henne var också många.

–Jag var med om absurda saker som att man inte ville tjänstgöra med en kvinnlig präst, men också präster som har gått över på andra sidan gatan och inte låtsades se mig. Förändringen har varit väldigt stor, berättar hon.

–Men fortfarande är frågan om kvinnors delaktighet i högsta ledningen en stor fråga. Kyrkan måste bli bättre på att lyfta fram kvinnor, men också få fler män att bli diakoner.

Hannes Delling

hannes.delling@svd.se