Av befolkningen mellan 20 och 64 år har ungefär 20 procent av såväl män som kvinnor en annan etnisk bakgrund än svensk. Men inom rättsväsendet är nivån betydligt lägre. Av poliserna är cirka fem procent av männen och lika många kvinnor födda utomlands eller födda i Sverige med två utrikes födda föräldrar. Bland polisaspiranterna har tio procent av männen, men fortfarande fem procent av kvinnorna, utländsk bakgrund.

I regeringens budgetproposition betonas att det är viktigt för rättsväsendet att öka den etniska mångfalden inom samtliga yrkeskategorier så att den närmar sig befolkningen i övrigt. Hos Domstolsverket är totalt cirka sju procent av de anställda födda utomlands eller födda i Sverige med två utrikes födda föräldrar. För ordinarie domare är andelen cirka fyra procent. Detta trots att det är regeringen som tillsätter domare.

Peder Jonsson är informationschef vid Domstolsverket:

Grundkravet för dömande personal är svenskt medborgarskap och svensk juris kandidatexamen, men därefter väljs notarierna efter betyg.

De närmaste fem åren går en tredjedel av domarkåren i pension och det tror Peder Jonsson öppnar för fler domare med en annan etnisk bakgrund än svensk.

Hos Åklagarmyndigheten har knappt fem procent av åklagarna och tio procent av åklagaraspiranterna en annan bakgrund än svensk. Peter Brodd är personaldirektör vid Åklagarmyndigheten, som driver ett projekt på grundskolor i invandrartäta områden för att förändra inställningen till att läsa juridik:

Vi är avhängiga av vilka som antas till juristutbildningen. Det är sedan Domstolsverket som förmedlar notarieplatserna. Vi för en dialog med Domstolsverket och justitiedepartementet för att få fler notarieplatser och på så sätt få in fler med annan bakgrund.

Kriminalvården är den enda rättsmyndighet där personalsammansättningen enligt regeringen stämmer ”någorlunda” med befolkningen i övrigt; cirka 15 procent av både män och kvinnor har utländsk bakgrund.