Författaren Theodor Kallifatides har inte hört talas om Mo Yan tidigare.

– Jag vet ingenting om honom. Men det ska bli roligt att lära känna honom nu. Jag trodde att det skulle bli en kvinna. Men jag trodde fel.

Ordförande för Sveriges Författarförbund, Gunnar Ardelius, är på plats under utnämningen i Börshuset för första gången och har inte heller han läst något av Mo Yan.

– Det blev ganska tyst här i Börssalen när hans namn lästes upp, säger han.

Även om han inte själv läst något tycker han att det är spännande med en kinesisk författare.

– En svensk författardelegation har varit på besök i Kina i våras inbjudna av svenska ambassaden. Vi har ett samarbete med Chinese Writers' Association. De kommer att komma hit framöver, eventuellt nu i vår.

Författaren Jan Myrdal tror att priset är bra för Sveriges relationer till Kina men har inte helelr han läst någon av pristagarens böcker.

– Jag skäms över att jag inte har läst honom, men nu ska jag göra det. Jag har suttit fast i annat; franska, tyska och ryska författare.

Enligt Jan Myrdal hade kinesiska radiostationen CRI en stor hyllande artikel om Mo Yan på sin hemsida redan i går.

– Det är ett bra och förnuftigt val att Kina nu kommer med. I Kina har man varit lika upprörd som på sin tid Ryssland över att man har varit förbisedd i Nobelsammanhang. Jag är övertygad om att Kina ser det här som en upprättelse. Nobelpriset är en svensk statlig politisk angelägenhet, det är bara vi som inte ser det så, säger han.

Johanna Ögren, en av rösterna i bloggen Bokhora, jämför Mo Yan med den syriske poeten Adonis och menar att de båda länge funnits med bland tipsen utan att en större publik har läst dem.

– Trendmässigt ligger valet rätt – flera av hans verk är filmatiserade och han skriver också kort, i novellform. Jag tror att valet av Mo Yan nu ökar vårt intresset för asiatisk och kinesisk litteratur men ärligt talat har jag inte läst honom än, säger hon.

Jeanette Gentele, SvD:s filmkritiker såg Chang Yimous filmatisering av Mo Yans roman ”Det röda fältet” 1987 och blev omedelbart fängslad och fascinerad:

– Filmen ”Det röda fältet” är en färgstark och spännande berättelse, en fin kärlekshistoria men också en film fylld av motsättningar. Den skildrar Kinas utveckling och är definitivt en del av diskussion om moderniseringen av landet. Regissör är ju den store Chang Yimou som alltid vill undersöka utveckling och mentalitet.

Mo Yan har också skrivit manus till filmen ”Hotell Lyckan” (Happy Times) som är en bitterljuv komedi om Zhao, en pensionerad fabriksarbetare som väntar på tillfället att fria till kvinnan i sitt liv. I ett desperat försök att vinna hennes hjärta bestämmer han sig, tillsammans med sina vänner, för att hjälpa kvinnans vackra och blinda dotter.

Radioteatern har som tradition, sedan Manus Florin var chef, att utlova en iscensättning av Nobelpristagaren till själva Nobelceremonien den 10/12. Så blir det också detta år lovar radioteaterchefen Stina Oscarson:

– Absolut, jag har bett humorgruppen bakom serien ”Surdegshotellet” att läsa på och göra något, det är en grupp med stora resurser och bra namn: Magnus Lindman, Robert Fux, Shima Niavarani, Alexander Salzberger med flera. det ska bli väldigt roligt att få höra vad de kommer fram till.

Vad tycker du själv om valet av Mo Yan?

– Jag har inte läst något men tycker att det är fantastiskt roligt med förslag på ett nytt författarskap, en ny litterär värld. Dessutom är det väldigt spännande att Kina får priset. Varje kulturyttring speglar ju sitt ursprungsland och dess utveckling. Nu blir det mycket ljus på Kina, konstnärens roll och allt det som gäller konstnärlig frihet.

Författaren Bodil Malmsten skriver i ett mejl till redaktionen att hon planerar att läsa Nobelpristagarens alster trots att hon har svårt för det övernaturliga:

”Mo Yan; har inte läst. Tänker läsa. Även om motiveringens ”med hallucinatorisk skärpa förena historia, saga och samtid” inte fick mig att springa till bokhandeln: ”the supernatural going into the” någonting. Jag råkar ha väldigt svårt för det övernaturliga. (Det så kallade naturliga är mig redan övermäktigt.) Min favorit, albanen Ismael Kadaré, har också element i vissa av sina böcker som kan kallas hallucinatoriska och supernatural. Litteratur handlar ju om hur det är skrivet, kunde man beskriva verket skulle författaren inte behöva skriva det. ”

Babels programledare Jessika Gedin lovar att ge sig i kast med Mo Yans böcker så snart hon kommer åt.

– Jag har inte läst hans böcker men det ska bli roligt att stifta hans bekantskap. Men jag ska kasta mig över hans böcker omedelbart.

Författaren Karolina Ramqvist tycker att det är roligt att pristagaren inte är alltför ålderstigen (57 år).

– Jag har inte läst honom men känner till namnet. Det är roligt att det är någon som jag inte har läst för det blir som en rekommendation att läsa något nytt. Och så tycker jag det är roligt att någon relativt ung får priset, säger hon.

Aftonbladets kulturchef Åsa Linderborg har precis som de flesta andra inte läst Mo Yan och tycker därför att det är skönt att befinna sig utanför Sveriges gränser.

– Jag befinner mig i München och är ganska glad för det för jag har aldrig läst Mo Ya. Det är vad jag kan säga. Men det är spännande med en ny författare och att man inte ens läst honom inom mitt yrke.

Expressens kulturchef Karin Olsson planerar även hon att läsa hans böcker.

– Jag har inte läst honom än, men ska göra det. Kinesiska är ett stort kulturspråk och det ska bli spännande att sätta sig in i hans författarskap. Jag intervjuade Peter Englund efteråt och frågade om han var rädd för att Nobelpriset politiseras nu. Han svarade att Svenska Akademien inte tar hänsyn till det.

– Mo Yan blir en del av diskussionen runt konstnären Ai Weiwei, självklart blir det en politisk debatt runt Mo Yan som är omhuldad och vars berättelser är filmatiserade. Men jag vet inte exakt var han står.

Rebecka Eriksson, doktorand i modern kinesisk litteratur vid Lunds universitet:

– Få svenskar har läst Mo Yan för att vi inte uppmärksammar modern kinesisk litteratur, utan bara bara dissidenter och de som offentligt kritiserar kinesisk politik. Han är en viktig författare, som är väldigt läst i Kina och det är lätt att få tag på hans böcker. Jag tror inte han kommer att ta politisk ställning, utan hoppas att han får chansen att ”bara” vara författare. Hans böcker har ett poetiskt språk och ger en mångfacetterad bild av människor i allmänhet.

LIVEBLOGG: Följ SvD:s Nobeluppdatering

MOTIVERINGEN: Därför får Mo Yan Nobelpriset

FAKTA: Nobelpristagaren Mo Yan