Vart tionde barn i Sverige upplever våld hemma. Hälften av dem ofta, visar forskning och en folkhälsorapport från Socialstyrelsen. Det rör sig alltså om 100000 till 200000 barn som lever i våldets närhet, men hittills tilldelas bara omkring en promille av dem brottsskadeersättning per år.
Det finns flera skäl till att utbetalningarna är få.
För att barn ska få rätt till ersättning måste våldet som de har sett vara omnämnt i en fällande dom. Många övergrepp i nära relationer kommer inte till myndigheters kännedom och alla anmälda fall leder inte till fällande dom. Det förklarar en del av den stora skillnaden mellan antal barn som bevittnat våld i hemmet och utbetalda ersättningar. Men det förklarar inte hela skillnaden.
Vid gemensam vårdnad krävs att ansökan om ersättning skrivs under av båda vårdnadshavarna. Alternativet är att en så kallad god man utses för barnet.
–Vi vet att en del har avstått från att ansöka och att ärenden har blivit avskrivna för att en förälder är rädd för den som varit ansvarig för våldet, säger Gudrun Nordborg, jurist och informationschef vid Brottsoffermyndigheten som ansvarar för brottsskadeersättningen till barnen.
Om ansökan beviljas betalas pengarna oftast ut till barnets vårdnadshavare. I praktiken betyder det att den person som har dömts för våldet som berättigar ersättningen dels kan förhindra barnens ansökan och dels kan få pengarna överförda till sitt konto.
–Tanken med att förklara barn som bevittnat våld som offer är god, men jag ser ett problem när det förekommit våld mellan två makar och föräldrarna fortsätter ihop, vart går pengarna då? frågar Eva Kornhall, advokat och en av grundarna till föreningen Barns fordringar.
Men trots att barn som har bevittnat våld i hemmet är offer för brott, finns brottet inte inskrivet i brottsbalken och därmed ses inte dessa barn som brottsoffer fullt ut. Att göra barnen till målsägande, den som i lagens mening direkt och på ett påtagligt sätt drabbats av ett brott, skulle bidra till att barnet i större utsträckning fanns med i rätten.
Om brottsbalken ändrades så att det blir olagligt att utsätta barn för att bevittna våld av närstående skulle fler barn dessutom kunna få rätt till skadestånd och brottsskadeersättning, anser advokater, åklagare och Brottsoffermyndigheten som SvD har talat med.
–Barn bör finnas med redan i förundersökningen för att man ska kunna få fram vad de har sett och hört. Både för det primära brottsoffrets skull och för barnens rätt till ersättning, säger Gudrun Nordborg.
Ytterligare en förutsättning för att ersättning ska kunna betalas ut är att brottet finns dokumenterat. För att barnet ska få rätt till ersättning krävs att våldet har utretts och att det i utredningen framkommer att barnet har hört eller sett våldet. Polis och åklagares utredningsmöjligheter är därmed avgörande för om barnet ska få ersättning.
Marianne Ny, överåklagare vid Utvecklingscentrum i Göteborg, menar att åklagares möjligheter att förhöra barn som upplevt våld kan begränsas av föräldrarna, exempelvis av en pappa som misstänks för att ha slagit eller kränkt mamman medan barnet har varit inom räckhåll.
–Om man har ett barn som själv har varit utsatt för våld finns det möjlighet att få förordnat en advokat som företräder barnet och tar tillvara dess intressen, men som vittnen till våld finns inte den möjligheten och det finns normalt sett ingen möjlighet att höra barnen, säger hon.
Rikspolisstyrelsen och Åklagarmyndigheten har tillsammans uppmanat till en utredning om att lagen om särskild företrädare för barn inte bara ska omfatta barn som utsatts, utan även barn som har bevittnat eller upplevt, våld i nära relationer.
Nu ligger frågan på regeringens bord.
