Sven-Erik Österberg, Social- demokraternas gruppledare i riksdagen, vill att regeringen ska ta initiativ till blocköverskridande samtal om hur det extremistiska våldet ska bekämpas. Det sade han i gårdagens riksdagsdebatt om ”våldsbejakande extremism”. Efter debatten, som hölls på begäran av Sverigedemokraterna, sade Österberg:
–Jag förväntar mig en inbjudan från regeringen där man sätter sig ned och diskuterar. Det är klart att man bör göra mer på vissa områden. Man kan ju inte stanna här och känna sig nöjd.
Justitieminister Beatrice Ask (M) avvisar inte Socialdemokraternas önskan, men någon konkret inbjudan kom hon inte med i går.
–Jag väntar lite på att Social- demokraterna ska organisera sig inför framtiden, innan jag tar initiativ. Men vi har flera frågor där vi naturligtvis gärna diskuterar med oppositionen. Det är viktigt att det finns en bred samstämmighet i kampen mot den här typen av extremism, sade hon efter debatten.
Sven-Erik Österberg räknar med att Sverigedemokraterna blir inbjudna till de eventuella sam- talen.
–Vi kan inte utesluta något demokratiskt valt parti i riks- dagen. Det är bra att man får gå igenom frågorna ordentligt. Förhoppningsvis kan de lära något av en sådan diskussion och inse att de är väldigt enkelriktade i den här frågan.
När SD gick till talmannen med sin begäran om debatten ville partiet att riksdagen skulle diskutera den islamistiska extremismen. Efter överläggningar med gruppledarna ändrade talmannen rubriken så att debatten vidgades till all våldsbejakande extremism.
–Vi har accepterat att debatten kan bli bredare. Det finns också annan extremism som är viktig att avhandla, inte minst den autonoma vänsterns, sade SD:s partiledare Jimmie Åkesson, före debatten.
Riksdagens åtta partier deltog men var sin person. Sex av dem skickade sina rättspolitiska talespersoner. SD representerades av partiledaren och S av gruppledaren. Att Jimmie Åkesson deltog markerade vilken vikt SD fäster vid frågan. Socialdemokraternas rättspolitiska talesperson var på resa. Det var förklaringen till att Sven-Erik Österberg, en av de på förhand utpekade favoriterna till att efterträda Mona Sahlin som partiledare, deltog.
Trots att rubriken hade ändrats blev det tydligt att måltavlan för Jimmie Åkesson var den extrema islamismen. Han efterlyste bland annat en nationell handlingsplan mot islamistisk terror och en kartläggning av ”islamistiska attityder bland ungdomar”.
–Vi har varit duktiga på att forska i och ta fram handlingsplaner mot nazismen, men i fallet med den extremistiska grenen av islam tycks alla lida av stark beröringsångest, sade Jimmie Åkesson.
De andra sju partiernas företrädare lade fokus på våldsam extremism generellt. Flera menade också att SD pekar ut alla muslimer som ansvariga för terrorbrott som utförs i islams namn.
–Det är lika fel att skuldbelägga alla svenskar för vad högerextremister säger sig vilja göra i svenskhetens namn, som att skuldbelägga alla muslimer för vad en extremist från Tranås gjort, som att skuldbelägga alla katoliker för IRA:s bomdåd eller som att skuldbelägga alla judar för vad staten Israel gör, sade Maria Ferm (MP).
Alla, utom SD, menade att terrororganisationer bland annat har sin grogrund i att människor känner ett utanförskap och lever under socialt dåliga förhållanden.
–Jag tror att brist på hopp och framtidstro, verkliga eller upplevda orättvisor är det som gör att framför allt vissa män lättare attraheras av extrema rörelser, sade Beatrice Ask.
Hennes recept för att motverka detta är bättre utbildning, möjlighet till arbete och större utrymme för att kunna förverkliga drömmar som man bär.
Jimmie Åkesson menade att förklaringen till den radikala islamismen inte går att söka i dålig utbildning och utanförskap.
–När det gäller islamistiska terrorister är det precis tvärtom. Det är ofta personer ur medelklass med hög utbildning.
Gårdagens riksdagsdebatt hölls på Sverige- demokraternas initiativ, och var i det avseendet förstås en framgång för det nya riksdagspartiet.
Men debatten handlade inte om ”våldsbejakande islamistisk extremism”, som SD krävde efter att självmordsbombaren hade sprängt sig själv på Bryggargatan. Den tanken avvisades av de flesta andra partier redan samma dag.
”Jag är rädd för att det blir politiska övertoner i en sådan debatt som inte minskar risken för våld” sa Moderaternas gruppledare Anna Kinberg Batra till TT. ”SD försöker spela på den rädsla och oro som finns i samhället och skapa ökade klyftor. Man vill skuldbelägga muslimer som grupp och det är jag inte beredd att bidra till” förklarade hennes vänsterpartistiska kollega Hans Linde.
Debatten blev ändå av efter att ordet ”islamistisk” hade strukits och handlade nu alltså mer generallt om ”våldsbejakande extremism”. SD-ledaren Jimmie Åkesson koncentrerade sig förstås ändå helt på hotet från just islamistiska extremister. Han hävdade att den som vill diskutera detta riskerar att stämplas som ”islamofob”.
Flera debattörer från de andra partierna hävdade också att SD vill skuldbelägga alla mus- limer i Sverige, trots att Åkesson i en debattartikel häromdagen skrivit att ”vi i Sverigedemo- kraterna inte betraktar muslimer som kollektivt medskyldiga till terrorismen”.
Men Sverige- demokraterna är inte bara Jimmie Åkesson, som sällan säger något oöverlagt. Och så här skrev partiets internationella sekreterare Kent Ekeroth på sin blogg i december, efter händelsen på Bryggargatan:
”I vanlig ordning kommer Dilsa Demirbag Sten och babblar om att vi ska inte skuldbelägga en hel grupp bla bla bla. Varför inte? Islam som ideologi ger upphov till denna sorts beteende”. Ekeroth har också på sin blogg krävt att ”Sverige tar problemen med islam på allvar” och inför ett ”stopp för invandringen från muslimska länder”.
Budskapen från ledande sverigedemokrater skiljer sig alltså åt. Och de övriga partierna misstänker att det är Ekeroths linje som egentligen gäller, och att den skulle leda till ökad polarisering och ökat våld.
Säpo drar en liknande slutsats i sin rapport om våldsbejakande islamism som publicerades i december:
”Överlag kan också en ökad polarisering i samhället förstärka känslan av diskriminering och stigmatisering hos utsatta grupper, vilket i sin tur kan bidra till att underlätta radikali- sering och rekrytering av enskilda personer till våldsbejakande miljöer”.
Fotnot: Dilsa Demirbag Sten är liberal debattör och författare.
