Experterna avslöjar myntförfalskningen

En dåligt gjord framsida med enkla misstag, men en baksida som inte går att skilja från ett äkta mynt. SvD går idag till botten med mysteriet med enkronan som smädar kungen och har som första tidning låtit experter granska myntet. Nu avslöjas hur förfalskningen gått till.

Kungliga Myntkabinettet i Stockholm. Det är strax efter lunch och i museidirektör Ian Wiséhns arbetsrum samlas några av museets främsta experter. Det finns en nyfikenhet i luften, en spänd förväntan att få undersöka ett mynt som många har läst om men få faktiskt har sett.

I mitten av juni kom de första rapporterna om förfalskade enkronor där kungen smädas med texten ”Vår horkarl till kung”. Först hittades en i Piteå, sedan upptäcktes mynt i Stockholm, Lund, Halmstad, Lysekil och Höör. Det som började med en artikel i lokala Piteå-Tidningen spred sig snabbt över landets nyhetsredaktioner och uppmärksammades utomlands i allt från indiska Bangalore Mirror och thailändska Bangkok Post till franska tv-kanalen France 24. Snart var också spekulationerna i full gång. Vem ligger bakom? Vad är syftet? Och hur har man gått till väga?

Medan de två första frågorna fortfarande inte har fått några svar ska vi stanna upp vid den sista frågan. Trots att det nu gått mer än två månader sedan mynten först upptäcktes har fort- farande ingen kunnat säga hur de har tillverkats. Det vill säga, tills nu. SvD har haft tillgång till ett falskt mynt, och det är det myntet som experterna på Kungliga Myntkabinettet nu ska få se. Det ska visa sig vara början på en historia där frågetecknen först blir allt fler men där SvD i dag kan berätta hur man har förfalskat enkronan.

Både Ian Wiséhn och hans kolleger på Myntkabinettet blir överraskade och förbryllade av det mynt de får se. Inte så mycket av framsidan, eller det som experterna kallar åtsidan, med det kungliga porträttet och texten som smädar kungen. Den sidan är relativt dåligt gjord, med ett porträtt som saknar detaljerna i en äkta enkrona. Men medan de flesta tittat för mycket på framsidan är det kanske baksidan, eller frånsidan, som är mer intressant. Till skillnad från framsidan är den nämligen extremt välgjord och har exakt samma utseende som ett äkta mynt.

– Den som gjort den är skicklig, helt klart, säger Ian Wiséhn och får medhåll från antikvarien Torbjörn Sundqvist.

– Baksidan är väldigt bra gjord. Och räfflorna på sidan är också som de ska, du kan inte se någon skillnad, säger han.

SvD har låtit en rad av Sveriges främsta experter undersöka det förfalskade myntet, men till skillnad från personalen på Myntkabinettet är det ingen annan som vill framträda med namn eller bli citerad i media. Ingen vill bli förknippad med ett falskmynt som förolämpar kungen och som ses som ett billigt sätt att få egen uppmärksamhet. Många går trots det med på att undersöka myntet, och alla häpnar inför vad de ser.

Precis som Myntkabinettet bekräftar expert efter expert att det är ett märkligt mynt de har framför sig. Framsidan är inte särskilt välgjord, men lägger man baksidan uppåt går det överhuvudtaget inte att se någon skillnad från en äkta enkrona. Samma sak gäller räfflorna: de är exakt likadana som på ett originalmynt.

– Det är otroligt svårt att åstadkomma det här, säger en expert.

En teori skulle vara att förfalskaren kommit över en originalstamp till baksidan. Men det är föga troligt, och det vore en sensation om en äkta myntstamp försvunnit från det nu nerlagda Myntverket i Eskilstuna eller nuvarande tillverkaren i Finland. Kan förfalskaren ha lyckats tillverka en exakt kopia av en originalstamp? Nej, inte heller det är troligt, inte med den exaktheten.

Men är det då verkligen svårt att göra förfalskningen? Eller har hela den här historien ett så enkelt svar att många missar det? Svaret ska visa sig vara nej på den första frågan och ja på den andra.

SE GRAFIK: Steg för steg – så kan mynten ha tillverkats

Det finns nämligen flera tecken på det förfalskade myntet som visar hur det är tillverkat. Myntkabinettets experter var de första som såg det: en extra kant på myntets framsida. Det syns knappt med blotta ögat, men med lupp eller förstoringsglas kan man tydligt se den. Samma sak upptäcker också andra experter, och det är dessa som till slut avslöjar hur förfalskningen har gått till.

Med största sannolikhet är det nämligen inte ett helt förfalskat mynt det handlar om. Tvärtom, att baksidan och räfflorna är så pass skickligt gjorda beror på att de är äkta. Det enda som är förfalskat på myntet är just fram- sidan. Enligt de experter som knäckte gåtan har förfalskaren svarvat bort originalframsidan och gjort som en urgröpning av myntet. Samtidigt har han eller hon låtit tillverka en kopia i exakt rätt storlek för att passa in i det utsvarvade myntet. För att göra det har en stamp krävts – något som är relativt enkelt att tillverka med rätt maskin. Den präglade kopian har sedan stoppats i ett nickelbad och lötts fast i det utsvarvade myntet. Med lite finjusteringar ser det återigen ut som en enkrona – fast med en helt annan framsida. Vikten är nästan densamma: ett äkta mynt väger runt 7 gram och det falska 7,47 gram.

Så hur säkra är experterna på att det är så här det gått till? ”100 procent”, säger de som knäckte gåtan.

Mer om förfalskningen:

Den falska enkronan som upptäckts på flera håll i landet. Grafik

Undersök det falska myntet själv

Ian Wiséhn, museidirektör på Kungliga Myntkabinettet studerar de förfalskade enkronorna.


Expert analyserar det falska myntet

Bildspel

Så kan myntet ha tillverkats

  • Kopiera sidans adress

Andra förfalskningar

Rysstior. När polisen slog till mot en falskmyntarliga i Ukraina 1994 hittades över tiotusen falska svenska tiokronor. Hur många som redan hade spritts på marknaden är okänt, men än idag går det att hitta förfalskningarna i omlopp. Mynten är dock enkla att känna igen, bland annat på att kronorna på baksidan inte är sammanflätade med siffran 10.
Guldtior. Den kanske mest omtalade förfalskningen är gjord av konstnären Pär Lindblom. 1995 lät han tillverka tio falska tiokronor i 18 karats guld. Mynten är signerade med konstnärens initialer PL och numrerade. Av de tio ska fyra vara upphittade.
Källa: Kungliga myntkabinettet

Vad gäller saken?
Den 14 juni i år skrev Piteå-Tidningen om en lokalbo som hittat en falsk enkrona. Sedan dess har det rapporterats om ytterligare sex hittade förfalskningar. Samtliga upphittare har själv velat behålla mynten, vilket gör att polisen ännu inte kunnat undersöka dem. I slutet av juli rapporterade SvD hur polisen fortfarande inte kommit ett steg närmare lösningen på mysteriet. Men medan enkronorna gäckar polisen är de eftertraktade på Blocket och andra nätsajter – från någon hundralapp till flera tusen kronor har erbjudits för förfalskningarna.

Visa mer fakta
Följ händelseutvecklingen med SvD digital – Just nu 5 veckor för 50 kr!

Toppnyheter just nu

EU-kommissionens nya ordförande Jean-Claude Juncker har inte lyckats med sitt första uppdrag, skriver artikelförfattarna. Brännpunkt

”Därför röstar vi nej
till EU-kommissionen”

MP: Icke jämställd, sviker miljöpolitiken, jävsproblem.

”En ironisk ton kan spåras i ryska svaren”

Laurén: Förnuft inte alltid vägledande i Kreml.

Villaägare kan förlora tusenlappar på dyr el

el

Straffar sig att inte göra något aktivt val.

Jordens hetaste september uppmätt

Årets september var den hetaste månaden globalt sedan mätningarna startade 1880, uppger den amerikanska myndigheten NOAA, som övervakar tillståndet i haven och atmosfären.

Storbrand kämpades ned i Gamla stan

50 brandmän

”Hela området ett riskobjekt.”

”It-minister bör vara ett heltidsarbete”

Brännpunkt

”Fel att bostadsministern sköter it vid sidan om.”

Ny aktiebluff lurar sparare på pengar

ekobrott

FI varnar för bedragare: ”Vem som helst kan drabbas”.

Även dialogen kräver en haverikommission

Krönika

PR-fiaskot runt Slussen.

Havererad SD-grupp återuppstår i EU

Farage:

”Föraktligt beslut att stänga ner oss.”

Utmärkt S-märkt adelskalender

Recension

Partiledaren som klev in i kylan.

Pekas ut som en av de drivande

Suhonens bok: De deltog i spelet bakom Juholts fall.

En banan om dagen gör dig gladare

Fruktstund

10 anledningar att äta banan.

”Jag gick tyvärr
ut lite för hårt”

Löpning

Nina om sitt tuffa lopp.