–Om EG-domstolen ska avgöra vad som är yttrande- och tryckfrihet i Sverige, då kan vi sitta pyrt till, varnar statsvetarprofessorn Sverker Gustavsson i Uppsala.

Idag får vi svenskar yttra oss om vad som helst utan att hindras av staten. Det är en grundläggande fri- och rättighet. Sverige har ett starkare skydd än andra EU-länder genom två särskilda grundlagar Tryckfrihetsförordningen (TF) och Yttrandefrihetsgrundlagen (YGL) – se faktarutan.

Men nu hotas denna ordning, enligt ett upprop som cirkulerar. ”Vi är övertygade om att de skisserade alternativen till dagens två grundlagar tunnar ut skyddet för yttrandefriheten”. Bland 30-talet undertecknare finns ordföran-dena för stats- och kommunaltjänstemännen, Författarförbundet samt Tidningsutgivarna.

Orsaken till kritiken är en statlig utredning, ”Ett nytt grundlagsskydd för tryck- och yttrande- friheten?”. Den tillsattes av regeringen Persson. Dels skulle utredaren undersöka om det gick att ha en lag för alla medier, dels kan EG-rätten och EU-samarbetet göra det svårare att upprätthålla svensk tryck- och yttrandefrihet.

Enmansutredaren, justitierådet Göran Regner, visade hur grundlagarna TF och YGL kunde slås ihop, upphävas eller ersättas av några korta meningar. Han påpekade dock att resultatet skulle bli obestämda och otydliga lagregler. Göran Regner avled i juni, men i en debatt den 17 april sade han:

–Det är lika bra eller bättre att låta allt vara som det är.

Pär Fagerström, ordförande för Tidningsutgivarna talar om klåfingrighet från lagstiftarna.

–Tryckfrihetsförordningen är väl etablerad, fungerar bra och är detaljerad. Det är mycket svårt för myndigheter att ingripa mot det fria ordet. Klara rättsliga procedurer som fungerar som en skyddsmur. Att som i andra länder ersätta det med några meningar i grundlagen om att ”här råder yttrande- och tryckfrihet” skulle innebära stora risker för en urholkning över tid, varnar han.

–Om tryckfrihetsordningen EU-anpassas eller ersätts av en svepande lagstiftning blir det svårare för medierna och lättare för den politiska makten, fruktar Stig Fredriksson, Publicistklubbens ordförande.

I Sverige ställs endast utgivaren av en tidning till svars vid ett brott men i Danmark åtalades också reportrar när de avslöjade att statsministern ljugit om Irak- kriget. Svenska tjänstemän som lämnar uppgifter till medierna har meddelarskydd och får i regel inte efterforskas, medan den danske tjänsteman som lämnat uppgifter fick fängelse. I Frankrike har journalister åtalats för att de avslöjat missbruk av skattemedel.

–Vår grundlag främjar insyn för allmänheten, effektivitet och kontroll. Andra länder har synen att byråkratin ska vara mycket mera skyddad. Det finns väldigt liten anledning för Sverige att anpassa sig till de traditionerna, det öppnar för mörka krafter, varnar advokat Peter Danowsky.

–Dagens grundlagar behövs som ett styrkebälte att ta spjärn emot när Sverige förhandlar inom EU. Här har vi ett bättre grundlagsskydd av stark natur – varför ska vi börja pilla i det och riskera att offra vårt självbestämmande? säger Sverker Gustavsson.