Sex kräftsorter av sexton testade får en nolla i betyg av SvD:s panel som består av experter samt representanter från Tasteline. Företaget Ullmo står bakom tre av de sex underkända kräftförpackningarna som nu finns i frysdiskar i affärer över landet. Värst har det gått för kräftorna från Turkiet och Spanien.

Vd Markus Herlin har ingen förklaring till det dåliga resultatet. Företaget använder samma produktionsmetod som tidigare och har själva gjort flera tester av kräftorna.

–Jag är förvånad. De turkiska kräftorna ska vara bland de bästa exportkräftorna och har fått bra betyg tidigare. De har varit jättefina i år, säger han.

Pandalus, som får två nollor i testet, tror inte att resultatet speglar vanliga konsumenters tyckande. Deras kinesiska jumbokräftor, som sågas av panelen, har gått bra i andra tester, berättar vd Peter Arvidsson.

–Det här är en proffspanel med finsmakare som hissar den svenska kräftan. Det går inte att jämföra en kinesisk fryst kräfta med en färsk svensk, säger han.

Ett av de bottendåliga kräftpaketen kommer från ICA. Inköpare Hiroshi Tanaka är förvånad över att de turkiska kräftorna finns med bland de sämsta.

–De turkiska kräftorna brukar vara bra, men här måste man ha missat något och det är tråkigt. Det kan ha varit en dålig lag eller dålig rengöring, säger han.

En förklaring till den dåliga smaken på kräftorna, som av panelen beskrivs som ”dyig och unken”, kan vara att tillverkarna misslyckats med lagen. Det är viktigt att dillen som används i det traditionella svenska receptet är färsk och av god kvalitet.

Om kräftorna kokas med fryst dill eller om krondillen byts ut mot dillfrön kan det påverka smaken.

Dillen används bland annat för att maskera den dyiga smaken som kan finnas kvar i kräftan.

–Lagen är väldigt väsentlig. Tidigare har de tagit ned svensk dill för att få den rätta smaken. Har man använt sig av lokal dill så har den kanske inte samma stuns, säger Rolf Brattström, statsinspektör på Livsmedelsverket, som själv varit på plats i Spanien och Turkiet för att följa leveranserna.

En annan förklaring kan vara att det har öppnats nya vatten som gör att kräftorna får en annorlunda smak.

I de flesta fall får kräftorna simma i en mindre bassäng för att eventuell dålig och dyig smak ska gå ur dem. Om det steget hoppas över kan det också förklara att smaken har blivit kvar.

Skaldjursexpert Dieter Berner tror att det är brist på kunskap som ligger bakom det dåliga slutresultatet hos kräftleverantörerna. För att en kräfta ska smaka gott måste den sköljas och kokas på rätt sätt. Dieter Berner medverkade i SvD:s kräfttest och tycker sig ha känt på smaken att många av kräftorna var överkokta.

–Det är de små detaljerna de gör fel på. Kräftorna i testet var under all kritik, säger han.

De svenska kräftorna fick de bästa resultaten i testet och den som har tålamod att vänta ut kräftsäsongen kan hoppas på fina kräftor om några veckor. Den tidiga våren har gjort det gynnsamt för dem att växa till sig.

–Vädermässigt ser det positivt ut. Sikta på att ha kräftskivan så sent som möjligt. Då kan det vara värt att lägga lite extra på kräftorna, säger Lennart Edsman, kräftforskare på Fiskeriverkets sötvattenslaboratorium.

I Sverige finns 6000 fiskevatten för kräftor, men det är en smaksak var de godaste kräftorna håller till.

Ett tips från Lennart Edsman är att hålla utkik efter norrländska kräftor. Längre norrut växer kräftorna långsammare, vilket kan ge en godare smak.